Uppvärmning och kylning av byggnader står för 40 procent av energianvändningen i EU. För att klara klimatmålen så behöver det minska. Dessutom finns en stark önskan i Europa att sänka energikostnader och frigöra sig från rysk energi. Därför enades medlemsländerna förra hösten om att senast 2030 ska alla nya byggnader vara så kallade nollutsläppsbyggnader, och senast 2050 ska alla byggnader vara det.
– Sveriges fastigheter har en väldigt liten klimatbelastning. Det här är dyrt och dåligt, säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) under en debatt i SVT Aktuellt.
Nota för allmännyttan: 550 miljarder
Branschorganisationen Sveriges allmännytta har räknat ut att det kommer att kosta deras medlemmar – som har totalt närmare en miljon hyresrätter – 550 miljarder kronor fram till 2050 att nå målet.
– Det är en astronomisk siffra. Och då handlar det bara om våra medlemsföretag. Sen har du ytterligare 900 000 hyresrätter och bostadsrätter och villor, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges allmännytta.
Ekonomichefen för Botkyrkabyggen, Fredrik Vitrera Luiga, säger att energisparande förändringar bör ske över tid.
– Det finns ingen anledning att byta ut en komponent som fortfarande fungerar. En fasad kan hålla i kanske 50-60 år.
Dalunde (MP): Inte fastighetsägarna som ska stå för allt
EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP) är för förslaget, men anser att det inte bör vara enskilda hyresgästen eller fastighetsägaren som ska stå för hela kostnaden av renoveringar.
– Vi förespråkar att man använder den europeiska sociala klimatfonden och återhämtningsfonden för att solidariskt ta den här kostnaden gemensamt, säger han under Aktuellt-debatten.
Målsättningen för EU-parlamentet och medlemsländerna är att komma överens i förhandlingarna innan årsskiftet.
Se mer från debatten mellan Charlie Weimers (SD) och Jakob Dalunde (MP) i klippet ovan.