Redan den 17 mars gav regeringen uppdraget till Socialstyrelsen att säkra tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial. Man skulle både undersöka behoven och fatta beslut om omfördelning mellan regioner och kommuner, hette det.
Under veckorna som gått har det kommit en rad larm om brister i lagren av skyddsmaterial, och vissa kommuner har också uttryckt kritik mot regionernas prioriteringar.
Samtidigt visar SVT:s granskning att uppdraget om samordning vandrat mellan flera olika myndigheter.
Redan samma dag som Socialstyrelsen fick uppdraget, skickade man en begäran till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där hette det att ”Socialstyrelsen har ingen möjlighet att vara kontaktpunkt gentemot alla enskilda kommuner och privata aktörer inom området”, och man bad därför MSB om hjälp, ”förslagsvis via länsstyrelserna”.
Krävs nytt regeringsbeslut
Länsstyrelserna har sedan fört diskussioner med både Socialstyrelsen, MSB och SKR, Sveriges kommuner och regioner, och hittat ett möjligt upplägg för samordningen.
Men – den kräver ett nytt regeringsbeslut, som ger länsstyrelserna den formella befogenheten att omfördela skyddsmaterialet. Nu har länsstyrelserna därför skickat en egen begäran till regeringen, där man ber man om mandat till omfördelningen, som alltså fortfarande inte är igång.
I en skriftlig kommentar uppger Svante Werger, särskild rådgivare på MSB, att det är ”förståeligt att det finns en frustration” men att frågan om resursfördelningen ”är lite mer komplicerad än man först kan tro”.
”Inte alldeles enkelt”
Det är enligt ”inte alldeles enkelt” att ta fram verktygen men enligt Werger jobbar MSB och de övriga inblandade ”så skyndsamt vi kan för att att möta de behov som finns.”
Länsstyrelserna gör redan i dag en insamling av kommunernas lägesbilder kring coronaviruset, som visar på stora problem kring både skyddsutrustning och annat (se faktaruta).
Och trots att man alltså inte har någon möjlighet att besluta om omfördelningar, så har flera länsstyrelser redan börjat samla in uppgifter om kommunernas behov av skyddututrustning.
Lista: Så ser problemen ut i landet
Länsstyrelserna lyfter i sin nya lägesrapport fram den fortsatta bristen på skyddsmaterial och personal, liksom företagens stora problem – men också andra problem:
Jämtland rapporterar en ”betydande påverkan på läkemedelsförsörjning och katastrofmedicinsk beredskap” på grund av personalfrånvaron.
I Stockholm ser brandförsvaret en ”förändrad hotbild i form av ökade bilbränder”.
Norrbotten ser en risk att man inte kan ta in hyrpersonal till vården om flygtrafiken läggs ned.
I bland annat Blekinge får man signaler om ökad social oro – till exempel att barn till coronasmittade blir mobbade. I Blekinge finns också oro för jordbrukets skördar då man inte får in utländska gästarbetare.
Från både Örebro och Värmland rapporteras att barn hålls hemma från skolan trots att de själva inte har symptom.
I Skåne riskerar barn att missa utbildningsmålen eftersom de inte kommer till skolan.
I Halland undersöker en kommun möjligheten att nyttja hotell till extra vårdplatser, medan en annan planerar för evakuering av gruppboenden. I samma län rapporterar polisen om en markant minskning av anmälda brott.
Värmland beskriver hur 40 % av näringslivet har finansieringsproblem, 50 % störningar i produktionen och 70 % problem med försäljning.
Kalmar efterfrågar en nationell samordning av hanteringen av avlidna.
Östergötland rapporterar att antalet intensivvårdade fördubblats på en vecka.
I Kronoberg använder vården pinnar från klamydiatester för att kunna göra covid-tester. Åklagarmyndigheten rapporterar om ett ökat antal brott mot barn.
Gotland uppger att 6 000 personer avbokat resor till ön, och planerar för tre månaders samhällspåverkan.
I Västerbotten har Norrmejerier efterfrågat dispenser för yrkeskompetensbevis för att säkra tillgången till chaufförer.