Regeringen planerar att sänka ersättningen kraftigt för ensamkommande barn och unga. De ska inte längre slentrianmässigt kunna placeras på dyra HVB-hem.

Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) innebär förslagen en stor besparing för staten. Det handlar om mångmiljardbelopp.

– Anledningen till att vi gör det är att vi ser att de pengarna i dag används till sådant som vi inte har så stor nytta av. De som bedriver hem har kunnat ta väldigt bra betalt, samtidigt som vi ser att behoven är väldigt stora på andra områden, till exempel i skolan, säger hon till SVT Nyheter.

Förslaget från Arbetsmarknadsdepartementet, som skickades ut på remiss på tisdagen, innebär en övergång till ett mer schablonbaserat ersättningssystem.

Slut med dyra platser

Ersättningen för ett ensamkommande barn eller ungdom sänks från 1.900 till 1.350 kronor per dygn, oavsett om man bor i ett stödboende eller ett HVB-hem. Sänkningen är tänkt som en morot för kommunerna att starta fler billiga stödboenden och inte slentrianmässigt placera barnen och ungdomarna i dyra HVB-hem. Ylva Johansson säger att staten hittills har betalat nästan oavsett vad boendena har kostat.

– Nu ändrar vi på det och sätter en schablon, också för att vi ska uppmuntra att finna billigare lösningar. Jag tror att väldigt många av de ensamkommande som kommer till Sverige behöver inte den stora omsorgsapparaten som finns på ett HVB-hem.

Innebär det här förslaget att det är slut med kommuner som köper dyra platser i HVB-hem?

– Ja, konstaterar Ylva Johansson.

Regeringen hoppas få kommunerna att omvandla fler HVB-boenden till stödboenden, som är ett billigare alternativ. Den möjligheten har funnits sedan den 1 januari i år, men kommunerna har inte gjort det i den utsträckning som regeringen har önskat.

18-år viktig gräns

För ensamkommande som fyllt 18 år och som har fått ett uppehållstillstånd sänks ersättningen ytterligare, till 750 kronor per dygn.

Och för de som fyllt 18 och som fortfarande söker asyl, blir kanske förändringen störst. Tanken är att de ska flytta till vanliga anläggningsboenden med andra vuxna. Där är ersättningen till kommunerna 350 kronor per dygn – att jämföra med de 1900 kronorna som i dag betalas ut för en plats på ett HVB-hem. I dag kan ensamkommande bo kvar på ett stödboende eller ett HVB-hem tills de fyllt 21 år.

Minska kostnaderna

Om förslaget klubbas igenom i riksdagen i höst räknar regeringen med att de nya reglerna ska börja gälla den 1 januari nästa år.

Syftet med det nya ersättningssystemet är enligt regeringen att förenkla regelverket, minska den administrativa bördan och få ned de växande kostnaderna. I år väntas kommunerna få 28 miljarder kronor i ersättning för ensamkommande flyktingbarn, enligt en prognos gjord av Migrationsverket i februari.

Både för- och nackdelar

Sveriges kommuner och landsting, SKL, ser både för- och nackdelar med förslaget.

– Det är bra att vi har en samsyn med regeringen om att använda skattepengar effektivt, att vi går över från familjehem och HVB till familjehem och stödboenden. Vi är jätteöverens om att schabloniserade bidrag är bra, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Problemet är att många kommuner sitter fast i långa kontrakt med HVB-hem. Det kommer att innebära höga kostnader under en övergångsperiod, enligt SKL.

– Vi vet inte exakt vilka belopp det är, men det är miljardbelopp för kommunsektorn.

SKL anser att regeringen stjälper över kostnaderna på kommunerna under 2017.

– Vi hade hellre sett en övergångslösning. Då hade vi varit väldigt nöjda, säger Per-Arne Andersson på Sveriges Kommuner och Landsting.