Samtalen till den kritiserade stödtelefonen mot extremism fortsätter att vara få. Under hela februari kom bara elva samtal in som handlade om våldsbejakande extremism och bara två av de samtalen handlade om våldsbevakande islamistisk extremism.

– Ja, det är få samtal och vi önskar att det var fler. Men jag tror att det finns orsaker, målgruppen behöver få veta att linjen finns samt att vi behöver öka marknadsföringen, säger Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

Att endast två av samtalen handlat om islamistisk extremism tycker hon inte är ett problem.

– Från samordnarens sida viktar vi inte vilken extremism som är viktigast, vi konstaterar att det finns olika. Det är fler samtal som ringer som är kopplade till högerextremism, säger hon.

Uppskruvade förväntningar

Ola Mattsson är chef för Rädda Barnens Sverigeprogram och ansvarig för telefonlinjen hos Rädda Barnen. Han poängterar att han förstår att förväntningarna på telefonlinjen har varit höga, men att det inte är rimligt att tro att antalet samtal ska vara högt från start.

– Att det är få samtal måste värderas mot en förväntan, jag har inte hört någon hittills som kunnat säga 'så här många samtal förväntar vi oss'. Men för de som har ringt har det varit väldigt viktiga samtal. Och vi kommer fortsätta att jobba hårt för att nå fler, säger han.

Telefonlinjen bytte namn från Nationella stödlinjen till Oroslinjen den första februari i år, då tog även Rädda Barnen över ansvaret. Uppdragsgivaren är däremot fortfarande regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism.

Planerar att starta en chattlinje

Telefonlinjen kostar 2.5 miljoner kronor per år, vilket är något mer än när linjen sköttes av Röda Korset. Nu finns det dessutom planer på att utöka med en chattlinje. Något som skulle kräva ytterligare pengar enligt Anna Carlstedt.

– Både vi och Rädda Barnen har sett att det skulle finnas behov av en chatt. Rädda barnen, som ju har lång erfarenhet av arbete med stödlinjer, ser att tröskeln är lite lägre om man börjar i en chatt. Det finns på ritbordet, det ska bara finansieras också, säger Anna Carlstedt.

Behöver mer marknadsföring

Kritiken mot den förra telefonlinjen var stor, över hälften av samtalen besvarades inte och det var få personer som verkligen fick hjälp. Förhoppningen med förflyttningen till Rädda Barnen och med det nya namnet var att fler skulle ringa, men så har det alltså inte blivit.

– Vi har funderat på vad det kan bero på, dels är det en oerhört hög tröskel att våga ringa, antingen om man själv är drabbad eller om man har någon vän eller nära anhörig som är drabbad, det är ett tabubelagt ämne, säger Anna Carlstedt och fortsätter.

– Det måste till mer marknadsföring helt enkelt, men det tar tid innan en sådan här verksamhet sätter sig. Rädda Barnen har precis tagit fram det här och allt ska vara på plats och stabilt innan man börjar marknadsföra och slå på stora trumman.

”Vi måste hitta kreativa vägar”

För att nå ut till rätt personer vill Rädda Barnen nu bland annat bygga ut kontakten via myndigheter, kommuner och andra organisationer som kan tänkas möta målgruppen. Ett annat sätt är att utveckla sökordsoptimeringen.

– Det här triggar oss att jobba ännu hårdare, vi måste hitta kreativa vägar att nå ut. Vi driver idag en stödlinje kring hedersrelaterat våld, vi tänker oss ett liknande system här.

Rädda Barnen ska ha hand om telefonlinjen i tio månader, sedan kommer arbetet att utvärderas.

– Vi som jobbat med liknande stödlinjer vet att det inte är enkelt att nå ut, men det är också väldigt viktigt. Efter de här tio månaderna får man utvärdera hur stor nytta den har för hur många människor, om det är värt pengarna. Men med tanke på de risker vi kan förebygga kan det vara värt de pengarna, säger Ola Mattsson.