I veckan har SVT Nyheter granskat återvändande IS-jihadister och hur de har hanterats av kommunerna. Samtidigt är det Säkerhetspolisen och Polismyndigheten som har det rättsliga ansvaret.
Så vad gör Säpo när människor som gått med i Islamiska staten (IS) återvänder till Sverige? Vi ställer frågan till Fredrik Hallström, biträdande chef för Säpos enhet för ideologiskt motiverade aktörer.
– Är det så att det föreligger en brottsmisstanke håller vi ett förhör och genomför tvångsåtgärder inom ramen för en förundersökning. Föreligger det ingen förundersökning har vi oftast ett frivilligt samtal i syfte att få en myndighetskontakt och få in information, säger han.
Vad är de i för skick när de kommer hem?
– Det går inte att svara på eftersom alla är olika. Man ska komma ihåg att alla som har rest till en konfliktzon inte har rest för att strida. Många har rest för att man inte vill leva det liv man levde här i Sverige med de brister som man ser utifrån sin ideologi.
Beskriver lagen som tandlös
Sedan den 1 april 2016 är det alltså olagligt att göra så kallade terrorresor. Problemet är att resandet till Syrien och Irak i princip avstannade innan dess.
– Lagen har prövats i såväl tingsrätt som hovrätt och är en ganska tandlös lagstiftning eftersom vi måste påvisa en så hög grad av konkretisering av vad aktören har gjort i konfliktzonen, säger Fredrik Hallström.
Något lagligt stöd för att gå igenom återvändarnas mobiltelefoner och datorer finns inte heller så länge en förundersökning inte är upprättad.
Hade det inte funnits ett värde i att gå igenom vad de har när de har varit i en terrororganisation?
– Jo det kan man tycka men såvida det inte finns en brottsmisstanke kan vi inte göra det.
Hur många av de som kommer tillbaka är farliga?
– Det är också svårt att svara på eftersom de bedömningar vi gör kan förändras.
Få har ställts inför rätta
Enligt nuvarande lagstiftning saknar Säpo verktyg för att kunna lagföra IS-resenärer. Det som kvarstår är frivilliga samtal, för det finns inte heller något lagstöd för att tvinga återvändarna till ett möte.
– Enligt dagens lagstiftning måste det rymmas någon uppfattning om att aktören vill delta.
Få återvändare har ställts inför rätta. Ett undantag är den uppmärksammade terrorrättegången i Göteborg där två män dömdes till livstids fängelse för terroristbrott.
Fredrik Hallström beskriver läget som ”en stor utmaning”.
– Vi samverkar otroligt nära med Polismyndigheten i de här frågorna eftersom de här aktörerna även begår andra typer av brott. Därför måste vi samverka i syfte att säkerställa att vi har god kontroll på dem, att hotet reduceras och att de brott som de begår utreds.
”Säpo och polisen kan inte vara de enda på arenan”
I de fall där det inte går att lagföra återvändarna har flera kommuner en avradikaliseringsverksamhet för att kunna hantera dem. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora.
I Göteborg söker man exempelvis upp återvändarna medan man i Stockholm väntar på att de självmant ska komma in.
– Säkerhetspolisens uppdrag är att upptäcka, förhindra och utreda den här typen av aktiviteter. Det kan inte vara så att Säpo och polisen är de enda på arenan som ska stå i mål och vakta utan samhället i stort måste bidra, säger Fredrik Hallström.
Samtidigt påverkas Säpos arbete av kommunernas dåliga koll på IS-återvändarna.
– Det är klart och där är jag fullt medveten om att det finns otydligheter kring hur informationen ska hanteras. Man tolkar lagstiftningen på olika sätt. Men för är det otroligt viktigt att inte bara vi, som den sista målvakten som ska hantera de här aktörerna, utan att andra bidrar.