Nyamko Sabunis första huvuduppgift är att ena partiet. Liberalerna som parti är sedan länge delat mellan kravliberaler och socialliberaler. Motsättningen mellan dessa båda grupperingar tonas ofta ner inom partiet, men är en realititet för varje partiledare. Både Lars Leijonborg och Jan Björklund har under sina år som partiledare ägnat stor kraft åt att hantera dessa meningsskiljaktigheter.
Nyamko Sabuni har alltid tillhört kravliberalerna. Hon har drivit på för en hårdare integrationspolitik, hon har inte sett några problem med att ta stöd av Sverigedemokraterna för att driva borgerlig politik i riksdagen och hon har uttalat sig skeptiskt om det mångkulturella samhället. En ofta kontroversiell politiker, som skapat rubriker och debatt, men som för att bli Liberalernas partiledare tvingats revidera en del av sina tidigare uttalanden.
Behöver omfamna socialliberalerna
För att klara partiledaruppdraget behöver hon nu sträcka ut en hand till partiets socialliberaler, de som ville ha Erik Ullenhag som partiledare. Endast genom att omfamna dem, och göra dem till en del av sitt projekt, kan hon ena detta sargade parti.
Motsättningarna inom Liberalerna har varit tydliga inte minst det senaste året. Allra mest märktes det under regeringsförhandlingarna i vintras då en betydande del av partiet ville säga nej till ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Nyamko Sabuni har sagt att hon inte tänker riva upp januariöverenskommelsen, men hon är lika tydlig med att hon ser Liberalernas framtid i samarbete med andra borgerliga partier. Hennes syn på Sverigedemokraterna innebär därmed att det skulle kunna skapas möjligheter för en borgerlig regering med stöd av SD i riksdagen.
Samtidigt vill Nyamko Sabuni att Liberalerna ska ha tjänstemän i regeringskansliet för att se till att överenskommelsen med regeringen kan övervakas. Detta kan i sin tur leda till att samarbetet med Socialdemokraterna fördjupas, vilket i sin tur kan leda till det Socialdemokraterna allra helst vill: Att både Liberalerna och Centerpartiet tar plats i regeringen.
Behöver en positiv spiral
Liberalernas vägval är alltså i högsta grad oklart. Det innebär att valet av Nyamko Sabuni idag också skapar osäkerhet kring ett parti, som kan vara helt avgörande för kommande regeringsbildningar.
Ändå är det ett litet parti, som länge befunnit sig på ett sluttande plan. Nyamko Sabunis andra huvuduppgift blir därför att rycka upp partiet.
Efter en långvarig nedgång i opinionen och nu senast ett katastrofalt EU-val är självförtroendet i partiet i botten. Liberalerna har länge ansett sig ha en särställning i svensk politik, som liberalismens främste uttolkare, men de senaste årens motgångar har tärt på den självbilden.
Den första tiden blir därför viktig för Nyamko Sabuni. Lyckas hon öka väljarstödet för partiet har hon möjlighet att liksom Ebba Busch Thor skapa en positiv spiral där det ena ger det andra. Då kan hon också restaurera Liberalernas självbild, samtidigt som hon skapar handlingsutrymme för sig själv att genomföra de förändringar hon anser vara nödvändiga.
Kontroversiella utspel kan slå tillbaka
Men Nyamko Sabuni är också ett osäkert kort. Hennes fallenhet för hårda uttalanden och kontroversiella utspel kan slå tillbaka, inte minst för den som är partiledare.
Den tredje huvuduppgiften blir att peka ut en färdriktning för Liberalerna. Väljer Sabuni att fullfölja sin ambition att återgå till Allianssamarbetet kommer uppgörelsen med Stefan Löfven att falla. Då kan Sverige mycket väl hamna i en regeringskris under den här mandatperioden. Men Sabuni har också intygat att hon tänker hålla fast vid januariöverenskommelsen. Väljer hon att fullfölja den linjen kan Liberalerna mycket väl hamna i regeringsställning.
Osäkerheten är alltså stor när Liberalerna i dag får en ny partiledare. Partiet är visserligen inte stort, men har trots det en nyckelroll i svensk politik.