Mohammad Zare var 2015 ett av de 35 000 ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige. Eter att ha fått avslag på sin asylansökan fick han tillfälligt uppehållstillstånd genom den så kallade nya gymnasielagen.

– När lagen gick igenom kände jag mig lättad. Men när jag såg reglerna så tänkte jag att det här blir svårt, säger han.

Lagen innebar att 7 500 unga som nekats asyl och hunnit fylla 18 medan de väntade på beslut fick möjlighet att läsa klart gymnasiet. Det innebar också en möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige om man efter studierna hittar ett jobb som löper på minst två år och där lön och villkor är i linje med kollektivavtal och branchstandard.

Tuff arbetsmarknad har gett ny debatt

Mohammad Zare har hittat en tillsvidareanställning men är ändå orolig att det inte räcker.

– Lönen får inte vara lägre än branschstandard och det skiljer sig ett par tusen.

Sedan pandemins utbrott har arbetslösheten bland unga stigit till tretton procent. Lagen var omdebatterad när den klubbades igenom av den röd-gröna regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet och möttes av hård kritik från bland annat Lagrådet.

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna var emot förslaget. Den tuffa arbetsmarknaden har nu utlöst ny debatt om villkoren för dem som omfattas av lagen. Centerpartiet, Vänstern och Miljöpartiet vill se mildrade villkor. Men Socialdemokraterna som är ledande regeringsparti säger nej.

– Vad ska hända med oss? Det är jättemånga som inte har något jobb just nu. Jag har det här, men det räcker ändå inte, säger Mohammad Zare.