2021 fick Olov Holst, avgående kommunstyrelseordförande i Sigtuna, höra att ett uppdrag hade gått ut i den undre världen att mörda honom.

– Det är bara att erkänna att det var en ganska chockerande nyhet, säger han när han nu för första gången berättar om hotet.

Tiden efter att hotet blivit känt svarade ett privat företag för Holst säkerhet. När notan skulle betalas stod det klart för Holst att det fanns ett, som han säger, glapp i ansvarstagandet. Det var oklart om det var kommunen eller partiet som skulle betala för säkerheten.

Justitieminister Gunnar Strömmer, vid den här tidpunkten partisekreterare, minns att situationen med hotet var obehaglig och säger att det är ett av de grövsta fallen av hot han har varit med om under sin tid inom politiken.

– Det var en extraordinär situation och i det första skedet när hotet var akut så hade polisen ansvaret. Efter det akuta skedet uppstod det en oklarhet om ansvarsförhållandena, vilken roll partiet och kommunen skulle ha.

– Den otydligheten måste bort, det måste vara entydigt i en sådan här situation vem som har ansvaret.

Så ska liknande fall undvikas

En bidragande orsak till otydligheten var enligt Strömmer en otydlig lagstiftning. Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att de högsta politikerna i kommuner och regioner ska få samma skydd mot hot och våld som övriga medarbetare. Förslaget läggs fram skarpt nästa år, och kan enligt Gunnar Strömmer motverka den typ av glapp i ansvarsfördelningen som uppstod i fallet med Holst.

– Om inte förtroendevalda har den uppbackningen är det en stor risk att människor inte vågar ta de här viktiga uppdragen.

Varför har inte en sådan här lagstiftning funnits på plats tidigare?

– Det är en bra fråga, tidigare var de här problemen inte så påtagliga eller kunde få sådana här brutala konsekvenser. Det är ingen ursäkt, men nu kan vi rätta till det.