Trots stora samhällsinsatser för att minska klottret är problemet omfattande. På tjugo år har polisanmälningarna tredubblats. 2018 gjordes 86 000, en ökning med 15 procent jämfört med året innan. Värst utsatt var kollektivtrafiken där anmälningarna ökade med 39 procent under samma period.

Tre och en halv fotbollsplan

SL, Storstockholms lokaltrafik, klottersanerar pendeltågs- och tunnebanevagnar i flera stora specialanläggningar. Dygnet runt jobbar personal för att hålla jämna steg med klottrarna. Oktober 2018 var en månad som teamledaren Marcin Godlewski inte glömmer i första taget.

– Det var extremt. Tåg efter tåg, efter tåg kom in. Vi låg efter i varje pass.

Under denna enda månad sanerades 25 593 kvadratmeter från SL:s spårfordon, det motsvarar tre och en halv fotbollsplan.

Trots att det nu är mitt i vintern och inte något väder som lockar till klotter kommer dagligen nedklottrade tåg till saneringshallen.

– Det är inte kul när man får in samma vagn som man sanerat dagen innan. Det händer ofta, säger Marcin Godlewski.

När övervakningskameror 2009 infördes i lokaltrafiken gick SL:s årliga kostnader för skadegörelse ned från 150 miljoner till 90 miljoner, men nu har de börjat öka igen. 2018 beräknas saneringskostnaderna hamna på 120 miljoner kronor.

”Inte konstverk”

I de händelser någon grips för klotter utdöms ofta skadestånd men SL beräknar att bara 0,7 procent av ersättningsyrkandena verkligen betalas.

Viktor Granqvist är projektledare för klottersaneringen inom MTR, det bolag som kör SL:s tåg. Han ruskar på huvudet åt det senaste tåget som rullats i hallen.

– Det är inte så att det är konstverk på vagnarna.

Viktor Granqvist önskar att de terminaler där pendeltågen står uppställda skulle klassificeras som skyddsobjekt, ungefär som militäranläggningar, hamnar och andra samhällsviktiga platser.

Då skulle skulle straffskalan ökas om man gör intrång.