Enligt vad TT erfar ska ändringen ses som ett tecken på att regeringen och det ansvariga statsrådet, barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), har lyssnat. Foto: TT

Omformulerade krav på F-kassan för assistansersättning

Uppdaterad
Publicerad

Den mycket kritiserade formuleringen om att Försäkringskassan ska ”bryta utvecklingen” av det ökande antalet timmar godkänd statlig assistansersättning stryks i de nya direktiven för 2017. I stället specificera man att myndigheten ska ha god kontroll för att motverka brottsligt utnyttjande

Regeringen formulerar om kraven på Försäkringskassan vad gäller att motverka ökningen av antalet timmar inom den statliga assistansersättningen. Det hårt kritiserade ”bryta utvecklingen”, som fanns i årets regleringsbrev, stryks i det nya.

Enligt vad TT erfar ska ändringen ses som ett tecken på att regeringen och det ansvariga statsrådet, barn- och äldreminister Åsa Regnér (S), har lyssnat.

Kritik mot nya assistansregler

Tolkades som order att jaga kostnader

Kritiken har varit bred och ökande mot beställningen på myndigheten i regleringsbrevet för 2016 att bryta utvecklingen av antalet timmar.

Brukare, deras anhöriga, flera oppositionspartier och organisationer som företräder funktionshindrade anser att formuleringen innebar en explicit order till Försäkringskassan att jaga kostnader, utan tanke på konsekvenser för de funktionshindrade som har statlig assistansersättning.

I regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2017, som regeringen just har beslutat, finns rester av formuleringen kvar. Det talas om att myndigheten ska ha god kontroll för att motverka överutnyttjanden och brottsligt utnyttjande ”med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen”.

Målet kvarstår

Chefen för socialdepartementet, socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), säger att regeringens mål kvarstår: Pengarna till assistansersättning ska gå till att klara de funktionshindrades behov, de ska inte gå till kringkostnader eller utnyttjas felaktigt.

– Det är mer tydligt nu, regeringen har lyssnat till den oro som många, som brukarorganisationerna, har uttryckt, säger Strandhäll.

”Har aldrig varit fråga om att minska”

Barn- och äldreminister Åsa Regnér har tidigare uttryckt att det var detta som också menades med den kritiserade formuleringen för 2006.

“Regeringen gav Försäkringskassan ett mål för 2016, där en formulering löd att myndigheten ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar. Det har aldrig varit fråga om att minska antalet timmar för personer som har rätt till dem, utan om att medel ska användas såsom det var avsett,” skrev ministern på DN Debatt den 29 november.

Ingen skillnad

Försäkringskassan ser de nya formuleringarna som ett förtydligande av det uppdrag myndigheten redan anser sig ha: Att göra rättssäkra bedömningar med hög kvalitet, utifrån bra underlag.

Men förtydligandet kan kanske, hoppas Försäkringskassan, ta kål på missuppfattningar om att den nuvarande skrivningen om att bryta utvecklingen har lett till indragningar i enskilda fall.

– Det har kanske föranlett en felaktig uppfattning och tolkats av vissa som att det skulle påverka bedömningar i enskilda ärenden. Det har inte varit på det sättet. Vi har redan i år arbetat med kvalitet och mot det brottsliga utnyttjandet, säger Marie Axelsson, försäkringsdirektör på myndigheten.

Omformuleringen innebär enligt henne inget i praktiken. Men den kan få stopp på en olycklig debatt.

Timmar ökar, men inte antalet brukare

Trots att ansökningarna om assistans de senaste har ökat har inte fler fått hjälp. Tvärtom har allt fler fått avslag på sin assistans.

Antalet personer med personlig assistans ligger sedan fem år tillbaka stabilt på omkring 16.000, medan antalet genomsnittliga assistanstimmar per vecka har stigit från 113 timmar år 2010 till 127 timmar år 2015.

Ska utreda HD:s vägledande domar

Regeringen inleder också det nya regleringsbrevet med att det ska vara hög kvalitet i alla utredningar och bedömningar och att de ska vara likvärdiga oavsett plats i landet.

Försäkringskassan får också i uppdrag att utreda följderna av flera vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen, i vissa aspekter. En analys ska göras av avslag, indragningar och avslut av ersättning.

Har gjort rätt – men lagen brister

Inspektionen för socialförsäkring kom i förra veckan fram till att Försäkringskassan hittills agerat rätt, i enlighet med sina direktiv. Tre av de vägledande domarna – som nu alltså ska utredas – har inte gett kassan något annat alternativ än att bli strängare, menade man.

– Men domarna bygger på skakig rättslig grund, sa då rapportförfattaren Tomas Agdalen.

Slutsatsen blev att det är lagstiftningen som tvingar Försäkringskassan att dra in assistans som har brister.

Fakta: Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag som infördes 1994.

Det var en stor reform och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år.

1994 hade 6.100 personer statlig assistansersättning. Tjugo år senare var de 16.400.

Den aktuella siffran för oktober i år var enligt Försäkringskassan knappt 15 800. Det innebar en minskning med cirka 300 personer under 2016.

Kostnaderna har ökat år från år, trots att antalet personer som beviljas ersättning inte har ökat så mycket de senaste fem, sex åren. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 har fått rätt att behålla assistans.

Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kritik mot nya assistansregler

Mer i ämnet