Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, menar att de höga elpriserna är en konsekvens av regeringens “orimliga” energipolitik.

– Jag förstår fortfarande inte varför Socialdemokraterna inte vill att alla hushåll som drabbats av väldigt höga elpriser ska kompenseras.

En skattesänkning är en bättre väg att gå, enligt partiet som vill slopa skatten på el under januari och februari.

– Vårt förslag skulle träffa alla hushåll och är mer rättvist, säger Svantesson.

– Med regeringens förslag är det osäkert när pengarna kan komma. Men framför allt är det väldigt säkert att tre miljoner hushåll inte kommer att få någon som helst kompensation, säger Svantesson.  

Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, säger att regeringens förslag om elprisstöd är bättre än att inte göra någonting alls. Han tycker dock att förslaget kom alldeles för sent.

SD hade hellre sett en proaktiv sänkning av elskatten innan priserna skenade.

– Man missar väldigt många hushåll när man inte ger en enda krona till de som har använt mindre än 700 kWh per månad.

Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, uppger att partiet tittar på både regeringens och oppositionens förslag.

– Det är jätteviktigt att vi får till någonting för de nödställda hushållen. Att vi hittar en lösning här och nu. Därför är vi beredda att titta på både regeringens och oppositionens förslag, säger Ådahl.

Arman Teimouri, energi- och näringspolitisk talesperson för Liberalerna, menar att regeringens  “havererade” energipolitik har lett till de höga elpriserna.

Han påpekar också att det aktuella förslaget enbart når en tredjedel av alla svenska hushåll. Eftersom nedre gränsen är 700 kWh/mån kommer inte de mest utsatta som exempelvis pensionärer, unga, ensamstående och egenföretagare att omfattas, förklarar han.

-Det är en lösning som inte är hållbar. Det är inte fruktbart att släcka bränder tillfälligt. Liberalerna vill se en permanent sänkning av elskatten för alla, säger Teimouri.

Även Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna, tycker att regeringens förslag innehåller flera brister.

– Dels når det inte fram till alla hushåll, och dels omfattar det inte organisationer och företag som också kan ha det rätt besvärligt på grund av de höga elpriserna, säger Forssmed.

Enligt honom hade återbetalning på elskatten varit en bättre lösning på problemet.

– Man ska försöka hitta en lösning som gäller för alla hushåll, och som träffar hushåll bättre där elpriserna varit särskilt höga, och därmed blir mer rättvis.

Lorentz Tovatt, klimat- och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, anser att ett stöd behövs.

– Vi tycker dock att regeringen utformat förslaget på ett felaktigt sätt som inte gynnar de som har den värsta situationen och dessutom missgynnar de som tagit kloka beslut om att energieffektivisera, skriver han i ett mejl.

– Miljöpartiet vill i stället att stödet ska fokusera på de som sett den största ökningen. Det gäller hushåll med låga inkomster och direktverkande el, men också hushåll med små marginaler som garanti­pensionärer och ensamstående föräldrar.

Enligt riksdagsledamot Birger Lahti (V) har regeringens förslag flera brister.

– Det tar inte hänsyn till hushållens ekonomi, dvs de hushåll som drabbats hårdast är inte utgångspunkt för förslaget. De hushåll som har en lägre förbrukning än 700 kWh, men ändå betalar mycket i relation till hushållets inkomst får inte del av stödet, skriver han i ett mejl.

– Inte heller priset som konsumenten betalar påverkar stödet. Vänsterpartiet vill se ett system där de som drabbats hårdast får mest stöd.