Oppositionspartierna kan i sina skuggbudgetar lova vad de vill – regeringen och SD bestämmer tack vare sin majoritet i riksdagen.
Det tycks inte bekomma Mikael Damberg (S) som menar att regeringen smiter från sitt ansvar för nedskärningarna inom kommuner och regioner:
– Det här är Kristerssons sjukvårdskris. Varenda taxa som höjs, varenda vakans på nattpassen och varenda nedlagd mottagning är han delansvarig för. Han valde att prioritera skattesänkningar.
S-skuggbudgeten innehåller 12 miljarder för att lindra sjukvårdskrisen i regionerna. För kommunsektorn vill man skjuta till totalt 26 miljarder. Dessutom en permanent satsning på personalen inom vården, en extra utbetalning av barnbidrag samt höjt vårdnadsbidrag på 500 kr.
Finansiering ser S bland annat i en tillfällig skatt på vinster i banksektorn.
MP: Klimat och jämställdhet
Miljöpartiet vill stoppa besparingarna i välfärden genom att höja nästa års generella statsbidrag till pressade kommuner och regioner med 14 miljarder kronor mer än regeringens 10 miljarder.
– Vi ser det som en väldigt viktig del för att kommuner ska finansiera skola och socialtjänst bland annat, säger talesperson Janine Alm Ericson.
Dessutom vill MP ha riktade satsningar på omsorg och kollektivtrafik för totalt 12 miljarder. Investeringar i klimat och jämlikhet är andra prioriterade områden.
Finansiera vill MP bland annat göra med återinförd värnskatt för högavlönade samt progressiv beskattning av kapital.
V: Bidrag och höjda skatter
Också Vänsterpartiets skuggbudget innehåller höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner. Totalt 30 miljarder kronor – tre gånger mer än regeringens förslag.
– Vi behöver ha ett starkt samhälle som fungerar för att långsiktigt kunna ha en annan utveckling än i dag, säger Ali Esbati (V).
Det hela finansieras genom att stoppa de nya jobbskatteavdragen samt införa diverse skattehöjningar på sammanlagt 80 miljarder kronor. Bland annat på inkomster över 45 000 i månaden och på villor värda mer än 10 miljoner.