I årstakt blev det en inflation enligt KPIF-måttet lyfte på 4,1 procent, mot väntade 4,0 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Jämfört med månaden före lyfte KPIF med 1,3 procent, mot väntade 1,2 procent.

I november låg inflationstakten på 3,6 procent medan ökningen jämfört med månaden före var 0,5 procent.

Inflationen är den hösta sedan 1993, då den låg på 4,6 procent. Orsaken till att den är så hög just nu är elpriserna, framhåller SVT:s ekonomikommentator Kristina Lagerström.

– Så länge det mest handlar om elpriser, och de sjunker tillbaka som de brukar, är det ingen fara för konsumenterna på lång sikt, även om elräkningarna blir dyra nu.

Höga priser kan sprida sig

Men om de höga elpriserna inte sjunker tillbaka till en mer normal nivå inom en snar framtid kan det få större påverkan på ekonomin. Eftersom el krävs för att framställa de flesta andra varor kan prishöjningarna leda till att även de blir dyrare för konsumenten. Så har redan skett med exempelvis matpriserna.

– Den stora risken är att elräkningarna sprider sig och sätter avtryck i andra konsumentpriser. Ju längre de höga elpriserna håller i sig, desto mer sannolikt är det att andra varor blir dyrare, säger Kristina Lagerström.

Det kan då leda till att lönen räcker till mindre – och att den som har banklån får dyrare räntekostnader.

– Riksbanken kan bli tvungna att höja räntan tidigare än de tänkt sig. Riksbankens uppdrag är ju att hålla inflationen på två procent, och att höja räntan om den ser ut att bli högre lite mer varaktigt.  Inflationen är mycket högre än vad någon hade kunnat föreställa sig för bara ett år sedan.