Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar presenterar i dag ett delbetänkande på hur man ska få fler unga att studera eller jobba. Bland annat vill man förbättra en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård i åldern 0-25 år och man vill se stärka möjligheter för unga som har funktionsnedsättning.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) så rör det sig om cirka 4 procent eller 131.500 unga i åldern 15-29 år som varken arbetade eller studerade i Sverige 2016.

Regeringen beslutade 2015 att utse en samordnare för att försöka få fler att etablera sig i arbetslivet.

Gruppen riskerar att öka

Men nu varnar regeringens speciella samordnare Inger Ashing att gruppen kan öka på grund av antalet nyalända som har kommit till Sverige de senaste åren.

I delbetänkandet så skriver man att det finns stora skillnader i utbildningsbakgrund hos de som sökt asyl och möjligheten för unga nyanlända att påbörja och avsluta en gymnasieutbildning är central för deras framtida etablering.

Inga större skillnader trots konjunktur

Trots olika konjunkturlägen så har statistiken kring unga som vare sig studerar eller arbetar varit relativt konstant de senaste 10-15 åren. Gruppen är mycket heterogen och den högre andelen finns bland unga 20-24 år. De geografiska skillnaderna i landet är väldigt stora. Speciellt stor är andelen i socioekonomiskt utsatta områden.

Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män generellt. Däremot finns tydliga skillnader mellan inrikes respektive utrikes födda, där andelen unga utrikes födda kvinnor som varken arbetar eller studerar är särskilt hög.