Katarina Howner, överläkare vid Rättsmedicinalverket

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Katarina Howner, överläkare vid Rättsmedicinalverket om tre förbättringsområden inom tvångsvården. Foto: SVT

Överläkaren: Så kan psykiatrin bättre upptäcka våldsrisk

Publicerad

När människor tvångsvårdas inom psykiatrin är det oftast en kort period som sedan går över till frivillig öppenvård.

Efter att en tidigare tvångsvårdad man erkänt att han dödat en ung kvinna i Märsta har frågan om riskbedömning inom vården lyfts.

Enligt överläkare Katarina Howner finns det tre områden där vården kan bli bättre på att upptäcka förhöjd våldsrisk hos personer.

En tidigare tvångsvårdad man i 40-årsåldern har häktats och senare erkänt att han dödat en ung kvinna i Märsta i söndags.

Enligt dokument som SVT tagit del av lider mannen av en allvarlig störning och har fått både öppen och sluten vård. Den mordmisstänkte förekommer flera gånger i belastningsregistret och har av en läkare tidigare beskrivits som ”mycket våldsam och utåtagerande”.

Märstamordet

Efter händelsen som beskrivs som ett vansinnesdåd har frågan om riskbedömning inom psykiatrin lyfts.

Svårt att förutse våldsrisk

Enligt Katarina Howner, överläkare vid Rättsmedicinalverket är det svårt att förutse våldsamt agerande inom psykiatrivården.

– Det man kan göra inom psykiatrin är att titta efter riskfaktorer och om det är ett mående som försämras. Det är klart att man får göra sitt bästa för att försöka hitta de individerna, säger hon i Aktuellt.

För att bli intagen inom lagen om tvångsvård krävs att vissa kriterier är uppfyllda. Personen ska bedömas ha en allvarlig psykisk störning och ha behov av vård dygnet runt som inte kan ske på något annat sätt än inom slutenvård.

– Här ska man även beakta om man är farlig för sig själv eller andra. Personen ska också motsätta sig vård eller inte kunna fatta ett grundat ställningstagande till vården, säger Katarina Howner.

Tillbaka till öppenvård

När kriterierna inte längre anses vara uppfyllda avslutas i regel tvångsvården.

– Då finns det oftast en planering där man ska ta mediciner och ha kontakt med öppenvården. Men har man inget tvång så är det upp till varje individ om man vill behålla kontakten och ta sina mediciner, säger Katarina Howner och fortsätter:

– Här får vi fundera på vilket samhälle vi vill ha. Vi värnar ändå om integritet och autonomi där man har rätt att bestämma över sin kropp och vad man vill ha för mediciner.

Samtidigt finns det situationer där tvång även finns med utanför den slutna vården.

– I vissa fall kan vårdbehovet vara så stort och att det inte fungerar så att man även har tvång inom öppenvård, men det är i speciella situationer som det gäller.

Enligt Katarina Howner finns det tre områden där hon ser förbättringsmöjligheter inom psykiatrin för att bättre fånga upp personer som riskerar att utveckla ett våldsamt beteende. Hör henne beskriva dem i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Märstamordet

Mer i ämnet