På auktionsfirman Bukowskis väggar, hänger verk av de stora nordiska mästarna, Anders Zorn, Carl Larsson, Bruno Liljefors och Helene Scherfbeck. Pärlan i samlingen som bjuds på den stora vårauktionen är C.F. Hills ”Flodkröken och trädet, till ett utrop av åtta till tio miljoner kronor.
– Vi hade ju en modern auktion här på Bukowskis för ett par veckor sedan och resultatet var fantastiskt. Intresset i marknaden är just nu väldigt, väldigt stort, säger Andreas Rydén chefsspecialist för konst hos Bukowskis, som är känd från SVT:s program Antikrundan.
Pantbanker har sett uppsving
På pantbanken i en annan del av Stockholms innerstad hänger tavlor för några hundralappar. Här, på pantbanken, har pandemins negativa effekter varit märkbara.
– När det är dåliga tider så lånar man lägre summor. Vi har sett att snittlånet gått från 7 000 kronor till 5 000 kronor, man lånar mer för att klara vardagen, säger Nils Klevmark som är vd för Sefina Pantbank, till SVT.
– Fastighetspriser har gått upp och börsen har gått väldigt starkt. Samtidigt har arbetslösheten ökat bland dem i botten, så skillnaderna har troligen ökat hävdar Jesper Roine, ekonomiprofessor på Handelshögskolan i Stockholm.
Högre efterfrågan på lyx
Några hundra meter från Bukowskis, i Stockholms exklusivaste handelsområde i kvarteren runt Biblioteksgatan, finns nu några av världens kändaste lyxmärken representerade med butiker.
– Skillnaderna i handeln kommer ju utifrån att vi har större inkomstskillnader. Efterfrågan på lyx är högre i dag än tidigare, säger Jonas Arnberg som är vd för Handelns Utredningsinstitut, HUI.
Ännu ett bevis för detta kommer i höst när en av världens mest kända juvelerarfirmor, Tiffanys, öppnar en ny butik. Fler lyxmärken är också på väg, enligt HUI.
”Uppenbara sättet är bostadskarriärer”
– Generellt sett kan man inte säga om inkomstskillnader är bra eller dåliga. Däremot så kan man ju fundera på vad som driver skillnaderna och då kanske det inte är så jättelämpligt att det mest uppenbara sättet att tjäna pengar på är via bostadskarriärer och annat, menar professor Jesper Roine och fortsätter:
– De här värdena representerar någon slags signal om vad som lönar sig att göra.
Har då klyftorna ökat? ”Troligen” – svarar Jesper Roine. Det är svårt att veta exakt, sedan förmögenhetsskatten togs bort saknas information om hur rika folk är. Detta eftersom skyldigheten att lämna uppgifter om vissa tillgångar och skulder tagits bort.
Hur det gått för våra inkomster, främst löner, vet vi först i höst när skattetaxeringen är klar.
