– Stimulanserna som gjorts  för att rädda ekonomin och hålla tillbaka arbetslösheten har gjort att börsen och bostadspriserna stigit, och det har gynnat dem som redan är förmögna. Samtidigt har restriktionerna framför allt drabbat de yrken som ger låga inkomster, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Det är inom handel, restaurang, service och hotell som de flesta jobb försvunnit. Branscher där många unga och utlandsfödda arbetar. Resultatet har blivit att inkomstklyftorna vidgas, menar banken.

– Även om vi har haft skyddssystem  med till exempel permitteringar så är det många i Sverige som fått det ekonomiskt sämre under det senaste året. Och trenden med ökande ojämlikhet ser ut att fortsätta det kommande decenniet.

Förstärker trend

Enligt Christina Nyman har pandemin förstärkt en global trend som pågått sedan 1980-talet, i Sverige sedan 90-talet. Det handlar om att inkomsterna från ägande – exempelvis aktieutdelningar, värdepapper och bostäder – ökat mycket snabbare än löneinkomster, pensioner och sjukersättningar.

Vad gäller konjunkturen väntas återhämtningen ta rejäl fart under det tredje kvartalet, när lättade pandemirestriktioner väntas ge ett lyft till konsumtionen av tjänster. Sveriges BNP-tillväxt lyfter till 3,8 procent i år efter BNP-minskningen på 2,8 procent 2020, enligt Handelsbankens prognos.

”Skulle hushållen konsumera upp även det som sparats i ladorna då blir tillväxten betydligt högre och sannolikt kommer räntorna att stiga snabbare”, skriver man i rapporten.