Polisen var på plats bara efter några minuter, väldigt engagerade och gjorde ett jättebra jobb, enligt Nicholas Jessen. Ingen har ännu gripits för rånet mot Nicholas son, men i maj förra året dömdes dock fem killar i övre tonåren för andra rån mot unga pojkar som de begått i Nacka under vintern.
– Det var extremt många rån här under en period. Två killar i min sons fotbollsklubb hade blivit utsatta när de spelade fotboll strax innan min son blev rånad. Så vi hade pratat en del om det hemma och på något sätt förberett barnen på att det kunde hända, berättar Nicholas Jessen för SVT.
Hur känns det att förbereda sina barn på att de kan råka ut för ett rån?
– Det är helt fruktansvärt att behöva göra det. Att vuxna ungdomar rånar barn i 8-9-årsåldern med kniv, det är svårt att begripa och ens prata om det, säger Nicholas Jessen.
Rädd och orolig efteråt
Strax efter rånet var Nicholas Jessens son nedstämd och rädd och blev skjutsad till och från skolan i flera veckor efteråt.
– Han var väldigt orolig för om rånarna skulle vara där och för att han gjort en polisanmälan, om de skulle hämnas för det och ganska ledsen och otrygg länge efter rånet, säger Nicholas.
Hur har ni som föräldrar känt och tänkt om det som har hänt er son?
– Det är fruktansvärt att ens barn ska behöva utsättas för det här och i början var man ju både frustrerad och fruktansvärt arg, ville att de som gjort det skulle åka dit. Man får ett hämndbegär men när man sansat sig lite så inser man att det är ett samhällsproblem som måste lösas, säger han.
För att förhindra att barn som befinner sig i riskzonen för kriminalitet måste man arbeta mycket bredare och agera tidigare, menar Nicholas Jessen.
– För när de är i 16-17-årsåldern och begår våldsbrott, rån och misshandel så kan det vara försent eller åtminstone jättesvårt att vända utvecklingen då, säger han.
Stöd från polisen och kommunen
Familjen har pratat mycket om rånet och har fått stöd både från polisen och från kommunen som har en stödverksamhet för unga som har blivit utsatta för brott. Men Nicholas Jessen funderar ändå mycket på vilka spår rånet kan ha satt hos sin son.
– Man vet ju inte riktigt hur trauman yttrar sig. Det är ju sådant som kan komma tillbaka i tonåren eller i vuxen ålder till och med. Men vi har pratat mycket om det och jag upplever att vår son är ganska trygg i sig själv nu, säger han.