I kampen för minskade utsläpp av växthusgaser pekas vindkraften ut som helt central.

Byggandet av ny vindkraft har också ökat explosionsartat. I fjol uppgick antalet vindkraftverk i landet till 4 333, vilka stod för 16 procent av elproduktionen.

”Enormt stor klimatnytta”

Vindkraften har också blivit allt mer ekonomiskt lönsam. Kostnaderna per producerad kilowattimme el har sjunkit med över 70 procent sedan 2008.

– Det är väldigt tydligt att vindkraften gör en enormt stor klimatnytta, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Men satsningen har lett till starka motreaktioner och ilska runt om i landet.

Ett ställe där frågan väckt debatt är i Offerdal i Krokoms kommun i Jämtland. Där har man, trots miljardinvesteringar som ger grön el och arbetstillfällen, bestämt att inte upplåta mark till en vindkraftspark för att värna om naturen.

Bolund tycker att kritikerna har en stor poäng när de beskriver vindkraftsverken som en form av miljöförstöring, och konstaterar:

– För mig som miljöpartist är det självklart att vindkraft inte ska byggas överallt.

Han tror också att det som kommer att öka framöver är den havsbaserade vindkraften, vilket enligt honom rundar målkonflikter.

Utredning om kommunala vetot

I dag har kommuner rätt att, precis som Krokom, säga nej till vindkraftsutbyggnader, och det även sent i processen. Det beror på miljöbalkens bestämmelse om kommunal tillstyrkan vid anläggandet av vindkraft, även kallat kommunala vetot.

Regeringen tillsatte i höstas en utredning som ska se över möjligheten att ta bort kravet i miljöbalken. Redan nu står det klart att förslaget blir att en kommun som från början sagt ja till att bygga ut vindkraft inte ska kunna ändra sig.

– Det viktiga är att det är väldigt tydligt vad som gäller och hur planerna ser ut så att kommunen kan ta ställning med korrekt information. Det ska inte vara så att man först säger ja och sen ändras planerna så att man ska bygga större eller mer.

– Jag är övertygad om att det går att hitta en lösning där alla i slutänden är nöjda.