Nog finns det anställda i börsjättarnas fabriker, butiker och kontor som har permitteringsstöden att tacka för att de inte blev av med jobbet när pandemin stoppade hela världsekonomin förra våren. I det perspektivet är stöden en stor framgång.
Men sett ur ett aktieägarperspektiv blev bidragen i slutändan välkomna, men onödiga extrapengar.
Vid tiden då börsjättarna ansökte om permitteringsstöden var osäkerheten total. Det är lätt att se det rimliga, både i regeringens beslut att införa permitteringsstöd och många av företagsledningarnas beslut att ansöka om dem.
Men redan då fanns det börsjättar för vilka läget inte var mer akut än att de planerade att dela ut pengar till aktieägarna som vanligt, parallellt med att de tog emot permitteringsstöd. Det visade en kartläggning av börsens 30 mest omsatta bolag vi gjorde på SVT. Samtliga riksdagspartier protesterade i finansutskottet, och lagen ändrades.
Nu fick bolagen välja, dela ut pengar till aktieägarna eller ta emot pengar från staten. Några bolag, som SKF, drog tillbaka sina ansökningar om permitteringsstöd. Andra, till exempel Volvo, våndades i flera månader men ställde till slut in aktieutdelningarna.
Men redan samma sommar var det plötsligt högtryck i industrin igen. Alla stödmiljarder från regeringar och centralbanker fick fart på verkstadsindustrin, trots virusvågor och vaccinväntan. De stora svenska exportföretagen blev i vissa fall rekordlönsamma.
Inget tvärstopp
Visst kunde man direkt ifrågasätta kombinationen miljardvinster och statliga bidrag. Men å andra sidan hade aktieägarna avstått från utdelning på vinst som bolagen hade tjänat in 2019, alltså före pandemin. Och vem visste när nya virusvågor skulle stänga ner världen och strypa intäkterna igen. Det skulle kunna hända nästa vecka, nästa månad eller nästa år.
Men, det hände inte alls. I stället för tvärstopp var det full fart. Det fanns börsjättar som fortsatt drabbades av nedstängningar och restriktioner. H&M till exempel. Men för de flesta lades den ena vinstmiljarden till den andra.
Och även om man som jag följt börsjättarna kvartal för kvartal under hela pandemin blir det oväntat hisnande belopp när man räknar ihop vinsterna förra året för börsjättar med bidrag. Av de 30 mest omsatta bolagen har nio fått stöd. Ett enda gick med förlust. Övriga åtta har tillsammans tjänat 130 miljarder samma år som de fått krisstöd.
Många delade också ut pengar igen så fort det blev tillåtet. Volvo, den enda börsjätten som fått stöd i miljardklassen, har delat ut nästan 50 miljarder i år, inklusive extrautdelning från försäljning av ett bolag. Vinsten blev 26 miljarder 2020.
Småföretagare gick under
Börsjättarnas bokslut för alltså knappast tankarna till stödets kriterium ”allvarliga ekonomiska svårigheter”. Och samtidigt har många småföretag gått under och företagare sett sina livsverk raseras.
Störst vinst av börsjättarna som fått stöd hade Wallenbergs Investor med sina 53 miljarder kronor. Stödsumman är en bråkdel av fordonsindustrins. Framförallt gäller det 15 miljoner till Grand Hotel. Och visst, det var totalkris i hotellbranschen. Men folk blev av med jobbet på Grand Hotel trots stöden. Hotellet flyttades över från Investor till Wallenbergstiftelserna. Och det känns svårt att föreställa sig att Investor hade satt det helägda lyxhotellet i konkurs utan hjälpen från staten.