I dag är snygga selfies, filter och retuscherade bilder vardag på bland annat Instagram, Snapchat och Tiktok. Med några knapptryck kan vem som helst sudda bort akne, släta ut ojämnheter, markera kindbenen, förstora läpparna eller förminska sin näsa – i alla fall digitalt.
Jämför sig med skönhetsideal
Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet att man påverkas negativt av att titta på bilder innehållande skönhetsideal – och att det är direkt kopplat till mer negativa känslor kring sin egen kropp, lägre självkänsla och fler ätstörda beteenden.
Detsamma gäller självobjektifierande aktiviteter, till exempel att ta selfies och redigera bilder på sig själv.
– När man tittar på orealistiska skönhetsideal och lägger mycket tid på att ändra fotots utseende för att matcha de här skönhetsidealen så mår man sämre, säger Sissela Nutley, hjärnforskare på KI och en av författarna till studien.
2018 dök uttrycket ”Snapchat dysmorfofobi” upp. Fenomenet presenterades i den amerikanska forskningstidskriften JAMA där plastikkirurger vittnade om att patienter önskade olika ingrepp för att efterlikna sina egna selfies. Forskarna vädrade också en oro för att retuscherade självporträtt kan påverka självförtroendet negativt och i förlängningen riskera att trigga den psykiska sjukdomen dysmorfofobi (BDD).
”Framförallt unga tjejer”
Även svenska plastikkirurger har fått upp ögonen för att det kan finnas en länk mellan sociala mediers påverkan och vissa patientgruppers benägenhet att vända sig till en klinik. Något Fredrik Gewalli, överläkare, plastikkirurg och tidigare ordförande på Svensk förening för estetisk plastikkirurgi (SFEP), uttalade sig om redan för tre år sedan.
Enligt Gewalli finns en klar tendens när det kommer till unga personer och deras förfrågningar. En del säger rakt ut att man blivit tipsad av influerare att göra ett särskilt ingrepp.
– De unga tjejerna efterfrågar framförallt bröstförstoringar. Det här rör sig framförallt om de unga tjejerna. Så fort man har kommit upp lite i åldrarna så är man mer källkritisk, säger han.
Det kan även röra sig om fillers och andra kirurgiska ingrepp som läpplyft eller näskirurgi.
– Det har kanske lite att göra med om man har dålig självkänsla och dåligt självförtroende, att man lättare kan ta till sig.
Hör Fredrik Gewalli från branschorganisationen för svenska plastikkirurger berätta mer i klippet ovan.
