När Centerpartiet och Miljöpartiet begärde en misstroendeomröstning mot klimatministern var tanken att en enad opposition skulle ställas mot regeringsunderlaget.

Visserligen talade det mesta för att klimatministern ändå skulle klara denna omröstning med tanke på majoritetsförhållandena i riksdagen. Men marginalerna är små och dramatiken kring omröstningen skulle rikta strålkastarljuset mot regeringens klimatpolitik och tydliggöra skillnaderna mellan regering och opposition.

Nu blev det inte så. Socialdemokraterna förstörde festen redan på tisdagen. Gruppledaren Lena Hallengren gav då besked om att Socialdemokraterna inte tänkte stödja misstroendeförklaringen mot klimatministern. Man vill inte missbruka detta riksdagens yttersta vapen mot regeringen, var beskedet.

”Vill framstå som ansvarsfulla”

Socialdemokraterna vill framstå som ansvarsfulla och inte anklagas för att sitta i knäet på Miljöpartiet. Beslutet att inte ställa sig bakom misstroendeförklaringen innebär dock att oppositionen framstår som djupt splittrad. En annan konsekvens är att det blev tydligt vilket begränsat inflytande den övriga oppositionen har i riksdagen. Endast 66 riksdagsledamöter (C, MP och V) röstade för att avsätta Romina Pourmokhtari. För att avsätta en minister krävs minst 175 riksdagsledamöter.

Ett självmål alltså av Centerpartiet och Miljöpartiet, som drivit fram misstroendeomröstningen, men som misslyckades. Omvänt en klar framgång för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, som kritiserats gång på gång för ökade utsläpp och regeringens klimathandlingsplan, men som nu kan sitta kvar. Att riksdagen inte ens var nära att avsätta henne stärker hennes ställning i ett läge då hon varit hårt ansatt av både expertmyndigheter och intresseorganisationer på klimat- och miljöområdet.

En framgång också för statsminister Ulf Kristersson, som på detta sätt fick ett kvitto av riksdagen att regeringens klimatpolitik har stöd i parlamentet.

Uppfyllt vallöfte

Om förra året kunde beskriva som ett ”skitår” för regeringen så har detta år alltså börjat betydligt bättre.

Utöver framgången i onsdagens misstroendeomröstning har den sänkta reduktionsplikten lett till att priserna på bensin och diesel har sänkts kraftigt sedan årsskiftet. Därmed är förra årets debatt om svikna vallöften, som svårt plågade regeringen, sannolikt nu definitivt avförd från agendan. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch var inte sen att framhålla i onsdagens partiledadebatt att Tidöpartierna nu uppfyllt ett av sina vallöften.

Även inflationen tycks vara på väg ner. Också det kan gynna regeringen under det kommande året. Med minskad inflation ökar sannolikheten för sänkta räntor. Samtidigt lättar pressen på hushåll, företag och offentliga institutioner.

”Ljuspunkter för statsministern”

En annan fråga där regeringen andas försiktig optimism är kampen mot den grova brottsligheten. Orsaken är att polisen nu klarar upp allt fler grova brott betydligt snabbare än tidigare. Från regeringshåll hörs också alltmer positiva tongångar kring att kunna föra det svenska Natomedlemskapet i hamn.

Det finns alltså flera ljuspunkter för statsministern och regeringen så här inför 2024. Men det finns också betydande risker. Hur ekonomin utvecklas under året kan få stor betydelse.