Det är sista terminen för landets nior innan gymnasiet tar vid – och många satsar på att höja betygen. Det blir allt viktigare att komma in på gymnasiet och att gå klart – för att sen kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller plugga vidare.

SVT har granskat niornas betyg de senaste tre åren. Och om man ser på snittet när det gäller meritvärdet – alltså betygen – ligger pojkarna efter med 10 procent. Men i många kommuner är skillnaderna större än så.

-Tjejerna är mer plikttrogna. Killar är mer rädda för att misslyckas, och då är det bättre att inte ens ha försökt, än att ha försökt, men misslyckats, säger Susanna Damm, lärare vid Kastanjeskolan i Tomelilla.

Stora skillnader

I 30 kommuner är skillnaden 15 procent eller mer. I till exempel skånska Tomelilla är skillnaden nästan 22 procent. Där ligger flickorna på ett snitt på 213 meritpoäng och pojkarna når bara upp till 167. Medelvärdet i Sverige är 210 poäng.

Varje betygssteg i skalan Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd motsvarar 5 poäng. För Tomelillas del innebär siffrorna en skillnad på mer än 45 poäng. Det motsvarar till exempel att gå från G till VG i nio ämnen.

Forskarna har svårt att förklara de regionala skillnaderna, men de är lite högre i glesbygd och i vissa tillverkningskommuner. Samtidigt finns stora skillnader också i storstäder. Betygsskillnaden har legat ganska konstant de senaste åren, men på varje skola kan det skifta kraftigt mellan åren beroende på årskullen elever.

På SVT:s nya tjänst Skolpejl kan du se hur skolorna ligger till betygsmässigt i din kommun. Där kan du också jämföra lärartäthet, resultat i nationella prov och mycket mer.