Medan polisen agerar i civilsamhället under fredstid så har militären en annan huvuduppgift. De ska vara förberedda för väpnade konflikter.

Per Albin Hansson, Sveriges statsminister 1932 – 1946, har uttryckt det så här:

”Polisen skall sköta den inre vakthållningen, militären den yttre.”

Känsligt sedan Ådalen

Den 14 maj 1931 sköt svensk militär rakt in i ett demonstrationståg i Ådalen. Fem dog och fem sårades. Sedan dess har frågan varit känslig. Men det är en myt att försvaret inte fick sättas in mot civila i fredstid efter Ådalen.

Ända fram till 1970-talet fick militär sättas in för att upprätthålla ordningen, först då ändrades lagen.

Militären har dock alltid kunnat hjälpa polisen i vissa uppgifter.

– Vi stödjer polisen, det kan handla om allt från transporter till eftersök, säger Philip Simon, presschef på Försvarsmakten.

De senaste åren har dock samarbetet mellan polis och militär underlättats något.

En lag från 2006 gjorde det möjligt för polisen att be om stöd från Försvarsmakten vid en terrorsituation och sedan dess har också polisen och militärens särskilda styrka övat regelbundet tillsammans. Till exempel har en enhet ur Försvarsmaktens specialförband deltagit i övningen Storm, som är en del av polisens träning mot terror.

– Vad vi tränar på och hur ofta går vi dock inte in på, säger Philip Simon, presschef på Försvarsmakten.

– Det handlar om specialförband som arbetar under polismans ledning.

Och sedan 2015 finns inga hinder för militär att hjälpa polisen vid ett terrorangrepp.

Polisens rätt till våld

Polisen har laglig rätt att avlägsna eller omhänderta personer, och i vissa fall även använda våld. Till exempel får polisen använda våld om de möts av våld eller om någon som ska häktas försöker smita.

Dessutom finns militärpolisen, som är en förbandstyp inom det militära, som har som uppgift att utgöra en polismakt inom militära förband, alltså att upprätthålla ordning och säkerhet inom militären.