Totalt inträffade 320 skjutningar i Sverige under 2017. De flesta ägde rum i Stockholmsregionen.
Ungefär hälften av alla skjutningar, och nästan alla som lett till dödlig utgång, kan kopplas till kriminella konflikter i utsatta områden. Narkotika var den vanligaste orsaken, men det handlade även om hämndaktioner.
– Året avslutades med nästan lika många skjutningar som det började med. Som vi kan se har den här våldsvågen med skjutningar inte klingat av, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning, på en presskonferens på fredagsförmiddagen.
Koppling till utsatta områden
Polisen tror inte att skjutningarna kommer att avta utan ytterligare åtgärder, och arbetar med att skaffa sig en bild över de konflikter som kan leda till allvarliga våldsuppgörelser. Konflikterna återfinns i alla polisregioner utom i nord.
– Tonvikten är kopplad till storstadsregionerna. Mer än hälften av konflikterna har koppling till utsatta områden. Ett tiotal konflikter bedöms sannolikt komma leda till våld det kommande kvartalet. Mer än hälften av konflikterna har föranlett våldsdåd det senaste året, men endast ett fåtal av konflikterna bedömer vi i nuläget vara högaktiva.
Hon menar att det är en allvarlig utveckling.
– Hänsynslösheten har blivit större, så att man tar mindre hänsyn till om tredje man kommer till skada. Men rent statistiskt är risken väldigt liten, säger hon till SVT Nyheter.
Hoppas på vapenamnestin
Polisen hoppas att vapenamnestin, som gäller mellan den 1 februari och 30 april, ska ha effekt.
– Syftet med amnestin är att minska antalet illegala vapen i samhället. Vi vet att dessa vapen ofta är en förutsättning för att grova brott ska komma till stånd, säger projektledare Joakim Norenhag.
Det här innebär vapenamnestin
- Personer som har vapen utan tillstånd kan lämna in dem utan straff, samtidigt som de har rätt att vara anonyma.
- Vapnen kommer att köras i vapenregistret för att se om det finns en registrerad ägare. Vid träff underrättar polisen ägaren, som kan göra anspråk på sin egendom. Om ingen gör anspråk skickas det till Nationellt forensiskt centrum, där det görs en teknisk undersökning innan det förstörs.
- Vid den senaste vapenamnestin 2013 fick polisen in omkring 15.000 vapen. Drygt hälften var jaktvapen och nästan 30 procent enhandsvapen, främst pistoler och revolvrar – som inte är ovanliga i kriminella miljöer. Dessutom fick man in 39 helautomatiska vapen.