Från och med december i år kommer de poliser allmänheten möter att se lite annorlunda ut. Som en del av utrustningen kommer alla uniformerade poliser i yttre tjänst, men också en del civilklädda, att bära kameror som kan sättas på vid behov.

Sofia Holmqvist, som är biträdande enhetschef för Utredningsenheten på Noa, hänvisar till studier som visat att kamerorna har en både dämpande och brottsförebyggande effekt.

– Redan 2018 påbörjade vi olika tester och pilotverksamheter och studier från dessa visar goda resultat, vi ser att våra poliser känner trygghet i arbetet och att de är hjälpta av kamerorna och det är en av anledningarna till att vi gör den här satsningen, säger hon.

Upp till polisen

Enligt Sofia Holmqvist är digital bevisning centralt för att polisen ska kunna lagföra fler misstänkta brottslingar.

– Det handlar om att bygga starka och robusta förundersökningar. När vi tittar på händelserna kopplade till påskupploppen har vi i nuläget över hundra fängelseår utdömda och grunden till det är till stor del den tekniska bevisningen, säger hon och nämner bland annat bilder från polisens kroppsburna kameror.

Finns det en risk att integriteten för allmänheten som kan hamna på filmerna kränks?

– Det är inte så att vi slentrianfilmar utan det är upp till polismannen som bär kameran att bedöma när man bör filma och det är i situationer då vi möts av våld eller hot eller kan se en eskalering som behöver dämpas.

Främja objektivitet

En polisman i 30-årsåldern dömdes på måndagen för vållande till annans död efter ett polisingripande på Lidingö förra året. Om polisens kroppsburna kameror kan leda till fler sådana domar vill inte Sofia Holmqvist spekulera kring, men säger:

– De händelser som sker i samband med våra ingripanden filmas så att vi kan göra korrekta bedömningar efteråt. Vi är positiva till att filma för att skapa objektivitet.