Välgörenhetsgrupper på Facebook är inget dagsfärskt fenomen utan har funnits i några år. I grupperna ber privatpersoner andra, ofta helt okända främlingar, om hjälp att få vardagen att gå ihop. Stödet kan bestå av pengar, ofta genom mobilappen Swish, men även av materiellt stöd såsom matvaror eller kläder.
Allt är dock inte guld och gröna skogar av medmänsklighet. Bland de som ber om hjälp att få ihop hushållsekonomin gömmer sig en hel del bedragare som snarare är ute efter att sko sig på främlingars givmildhet.
– Bedragare kommer alltid på nya vägar att få tillgång till pengar. I och med att det blir fler sådana här grupper, vilket är vår uppfattning, kommer också de här bedrägerierna att öka. Det är jag helt övertygad om, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare vid polisens nationella bedrägericenter, NBC.
”Duktiga på det sociala spelet”
Exakt hur vanligt förekommande bedrägerierna är går inte att säga. Att identifiera bedragarna är sällan en enkel match.
– De försöker alltid smälta in. Är det en grupp för ensamstående mödrar till exempel, kommer de utge sig för att vara det. De är också väldigt duktiga på det här sociala spelet, att förmå dig att ge fast du egentligen inte vill det.
För den som vill hjälpa en medmänniska, men undvika att pengarna går till en mindre behövande, är ett handfast råd att i stället erbjuda sig att komma förbi med handfasta saker som efterlyses, exempelvis en välfylld matkasse.
– Därför är det kanske något säkrare att agera i grupper som är nära geografiskt så att man också kan träffa de här personerna.
”En form av identitetsstöld”
Om en person tackar nej till ett sådant erbjudande och i stället insisterar på en pengaöverföring kan det vara ett tecken på att man bör dra öronen åt sig.
– Bedragare vill alltid komma åt pengar, det kan man vara på det klara med. Sedan kan det vara så att det är väldigt bråttom. Det är precis som när man ska köpa grejer på nätet, en liten varningssignal. De vill ju få till att det är bråttom så du agerar innan du hinner tänka till för mycket.
Det är dock inte bara givare som bör tänka ett extra varv när man ger sig in i dessa grupper. Även den som ärligt behöver stödet bör vara försiktig, menar Lotta Mauritzson.
– Om man lägger ut för mycket information om sig själv finns det en risk att någon annan tar den och utger sig för att vara du i andra sammanhang. Från en Facebookgrupp kan de ta den här informationen och låtsas vara du i nästa grupp.
– Det blir ju en form av identitetsstöld och de kan gå hur långt som helst. Snabblåneföretag skulle kunna få en sådan profil som låntagare till exempel.
Rådet: Välj etablerade organisationer
För att undvika liknande svindlerier rekommenderar polisen att man vänder sig till en av de större hjälporganisationerna som har ett 90-konto för insättningar.
– Där finns en viss kontroll att pengarna går till det de säger att de ska gå till.
– Det är på privatpersoners initiativ de här Facebookgrupperna blir till och det är alltid riskabelt. Man vet inte riktigt vem som ligger bakom och styr över gruppen.