År 2021 kommer det att finnas omkring 450 kameror operativa i polisens nationella kameraplattform. 150 nya kameror ska sättas upp 2020 – utöver de omkring 300 som redan är installerade i ett 30-tal stadsdelar runt om i landet.

Under första halvåret 2020 installeras nya kameror i Eskilstuna, Örebro, Borås, Stockholm, Södertälje och Umeå.

– Planen är att vi ska fortsätta att bygga ut. Behovet av vår kameraförmåga är stort, säger kommissarie Pia Glenvik, som leder det nationella kameraprojektet.

Utsatta områden

Samtidigt pågår ett pilotprojekt med automatisk bildanalys som är en del i polisens nationella projekt ”utsatta områden”. Projektet finansieras av EU:s fond för inre säkerhet.

Tekniken används redan av bland annat Interpol och testas i Sverige sedan mars 2019 i ett pilotprojekt på Nationellt forensiskt centrum, NFC. Förhoppningen är att komplettera polisens nationella kameraplattform med verktyg för automatisk bildanalys.

– Vi är inte där än och troligen kommer ett förhandssamråd med Datainspektionen behöva genomföras innan en sådan typ av behandling av materialet kan påbörjas, säger Pia Glenik.

Kollektivtrafik

Verkligt material från de 450 kamerorna i den nationella kameraplattformen kommer att kunna användas i projektet. Material från tunnelbanor och bussar i Stockholm kan omfattas. 

– Det man analyserar kommer från materialet man samlat in och sparar i 62 dagar, i vissa fall även material från externa, exempelvis Storstockholms lokaltrafik, SL, säger Pia Glenvik.

Ansikten och bildanalys

Den digitala tekniken med konstgjord intelligens ger även möjlighet för svensk polis att identifiera ansikten på okända gärningsmän. Bilderna jämförs mot bilder i signalementsregistret.

Systemet levererar en söklista med de bästa matchningarna. Listan granskas sedan av forensiker som gör en bedömning om listan innehåller en misstänkt gärningsman eller inte.

Verksamheten fungerar som fingeravtrycks- och dna-registren, där NFC utför sökningar av spår på uppdrag av utredarna.

NFC bedriver även ett projektet med automatisk bildanalys för att kunna följa enskilda objekt eller personer. Det kan vara en viss klädsel, väska eller annat objekt för att kunna följa och kartlägga en person automatiskt.

Vad kan bli nästa steg i utvecklingen?

– Jag kan tänka mig som nästa steg att förmågan kan användas i fler utredningsverksamheter. I dag görs den här piloten hos NFC i Linköping, säger Pia Glenvik

EU ser över möjligheterna till ansiktsigenkänning. Hur ser du på det?

– För att behålla fortsatt högt förtroende är det viktigt hur man hanterar material och framför allt hur tillgången till materialet är – vilka som kan titta på det och hur det kan exporteras.

– Det är viktigt att vi har regler kring det och varför vi gör det, att vi är transparenta. Syftet är detsamma – brottsbekämpning, säger Glenvik.

På flera håll i landet finns även tillfällig kamerabevakning där regionerna placerat kameror som är installerade under en viss tid. Polisen har även kroppsburna kameror.

Kontroversiell app

SVT har tidigare berättat att Datainspektionen startar en tillsyn för att ta reda på om svenska myndigheter använder den teknik för ansiktsigenkänning som tillhandahålls av företaget Clearview AI.

”Clearview AI är en extern tjänst och Polismyndigheten har ingen kännedom om att den specifika tjänsten har använts inom verksamheten”, skriver Jonas Beltrame-Linné, pressekreterare vid polisens nationella mediecenter i ett mejl efter uppgifter i bland annat SVT på fredagen.