Polisen: Vi har gripit Hagamannen

Uppdaterad
Publicerad

En 33-årig familjefar som tros vara den sk Hagamannen greps vid 12-tiden i dag i Umeå. Mannen greps odramatiskt och anhölls en timme senare, misstänkt för mordförsök, grov misshandel och flera fall av grov våldtäkt.

Mannen är tidigare ostraffad och bor i Umeå kommun. Han nekar till brott, men polisen är helt säker på att man har gripit rätt person. Mannen greps efter att ett DNA-test pekat ut honom.

Han förhördes den 20 mars efter tips om att han liknade polisens fantom- bild. Han vägrade först att lämna DNA men tvingades enligt den nya lagen.

Advokaten ifrågasätter DNA-prover

Den anhållne 33-åringen har begärt att få Leif Silbersky som försvarare. Under onsdagskvällen träffades de båda under drygt en timme.

-Han förnekar all inblandning i brotten. Det är möjligt att de har bra bevisning och torrt under fötterna men för dagen har jag inte sett något som är besvärande för min huvudman, säger Leif Silbersky, som ifrågasätter det DNA-prov som pekade ut hans klient.

Hagamannen har gäckat polisen sedan augusti 1998 då han första gången slog till i stadsdelen Haga. Han misstänks för flera brutala kvinnoöverfall och våldtäkter.

DNA-prover från 777 män

Efter ett längre uppehåll slog mannen till igen i december 2005.

Kvinnor i Umeå vittnade om hur de åter drog sig för att gå ensamma om natten. Tips strömmade också in till polisen, som fruktade en ny serie överfall.

-Grips han inte kommer han att slå till igen, sade förundersökningsledaren Göran Markström till TT för en dryg månad sedan.

Jakten på Hagamannen har blivit en av Umeåpolisens mest omfattande utredningar någonsin. 14.000 namn har förekommit i utredningen, 2.500 personer har förhörts och 777 DNA-prov har tagits.

Bodström prisar DNA-teknik

Justitieminister Thomas Bodström prisar DNA-teknikens möjligheter för att bekämpa brott.

-Det här är ett väldigt bra exempel på att se hur viktigt det är att vi har utvecklat de olika verktygen för polis och åklagare, säger han.

DNA-tekniken i brottsbekämpning

* DNA är den kemiska benämningen på vår arvsmassa. Varje människas uppsättning är unik, med undantag för enäggstvillingar.

* Med DNA-teknik kan många sorters biologiska spår analyseras, som blod, sperma, saliv, snor, hår, vävnad och ben.

* Från årsskiftet gäller en ny lag som låter polisen ta DNA-prov på alla som skäligen misstänks för ett brott som kan ge fängelse. Även icke misstänkta kan tvingas lämna prov, om det är viktigt för en utredning.

* Proven sparas i ett nytt register, och rensas bort därifrån om den misstänkte döms eller frias.

* Dagens register över DNA från dömda brottslingar kommer samtidigt att utvidgas kraftigt. Alla som döms till straff som går utöver böter kan numera registreras.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.