– Jag tycker det är viktigt att påpeka att det inte bara är mot dem med invandrarbakgrund eller homosexuella. Jag vet att vi har många skåningar som får utstå mycket också. När man pratar i radion skämtar man till exempel om att de ska uttala r:en, säger Diana Rashed Strid som går sin andra termin på Polishögskolan i Solna.

Samtidigt som det kan finnas en tuff jargong mellan studenterna diskuteras också polisens värdegrund på polisutbildningen.

– Man ska behandla alla lika, man ska inte ha några förutfattade meningar. Det är något vi försöker träna på hela tiden, berättar Simon som går sin fjärde termin på Polishögskolan i Solna. Han väljer att inte ställa upp med sitt efternamn med hänvisning till sitt framtida yrke.

Forskare: Problematisk jargong

Forskaren Malin Wieslander märkte av en jargong som hon uppfattade som problematisk när hon i sin forskning följde studenterna på Polishögskolan. 

– Det kan handla om att man skämtar om olika etniska kategorier, att man är svartskalle och därför ska stjäla sakerna på polisstationen, säger hon.

Men jargongen som kan finnas bland vissa är inte ett stort problem menar studenterna. Det handlar oftast om överenskommen humor och är ett tecken på närhet.

– Det här är inte en vanlig utbildning, man blir som en familj kan man säga. Då blir det så att man får en relation där man kan säga vissa saker till varandra, utan att man tar illa vid sig, säger Diana Rashed Strid. 

– En grupp kan bli mer humoristisk eller mer seriös beroende på vilka som ingår i gruppen, och det kan både vara positivt och negativt, säger Simon.

Studenter: Jargongen viktig för att stå ut

Vissa studenter menar till och med att den tuffa attityden och jargongen är nödvändig.

– Jag tror att jargongen måste finnas för att kunna stå ut med det här yrket. Det är väldigt psykiskt påfrestande och redan här på skolan förbereds man på fall som berör en. När man kommer ut i verkligheten måste man ha distans, säger Diana Rashed Strid.

Som en kvinna med invandrarbakgrund sticker hon ut utseendemässigt på skolan, tycker hon. Och att hon kom in på sitt första försök till den åtråvärda utbildningen anses av vissa vara misstänksamt:

–  De som jag har pratat med har oftast bilden av att man är inkvoterad på grund av sin hudfärg, bakgrund, eller vad det nu kan vara. Jag skulle vilja att Rikspolisstyrelsen går ut med att det inte finns något som heter inkvoterad, det är en myt.

Hon påpekar samtidigt att det generellt anses vara positivt inom polisen att ha språk- och kulturella kunskaper. Något som också lärarna på skolan påpekar, säger Diana Rashed Strid.

”Bära vapen som kristen”?

Forskaren Malin Wieslander menar att polisens norm inte bara är köns- och ursprungsrelaterad, utan också sekulär. Som troende kristen märker Simon av den normen, men han ser inga problem med hur det kan uttrycka sig:

– Den frågan man kan få mer eller mindre ofta är: ”Hur tänker du dig att man ska bära vapen som kristen”? Men det är en fråga som jag gärna svarar på och förklarar varför.

På skolan diskuterar studenter hur deras olikheter ska stärka polisarbetet framöver, berättar Simon.

–  Det vi ofta pratar om är till exempel att man gärna vill ha en kvinna och en man i en patrull för att man kompletterar varandra och där ser man att man som kvinna är ett komplement.

Vem är det som är ett komplement i ett team med en man och en kvinna?

– Ja, det är en bra fråga, det är inget som vi har tagit upp. Men det man pratar om det är att man kompletterar varandra helt enkelt.