I början av 1990-talet störtdök den svenska ekonomin, en halv miljon förlorade sina jobb på kort tid och gigantiska budgetunderskott ledde till att statsskulden snabbt växte. Höga ränteutgifter trängde undan annat viktigt i statsbudgeten. För att få ner statsskulden infördes 1997 därför ett överskottsmål. Det innebar att de offentliga finanserna över tid skulle gå med överskott.

Efterhand och i takt med att statsskulden har minskat har nivån på överskottsmålet justerats ner, men som princip har det överlevt fram till i dag.

De senaste åren har överskottsmålet kritiserats allt hårdare för att hämma offentliga investeringar i t ex infrastruktur eller klimatåtgärder. En diskussion som fått näring av eftersatt vägunderhåll, tåg som inte går i tid, stora behov i rättsväsende och försvar.

Ny ekonomisk plan

En del kritiker, både partier och ekonomer, har föreslagit att underskott bör bli regel för att möjliggöra tillräckliga investeringar. De menar att om detta leder till en ökad statsskuld spelar det mindre roll, med tanke på Sveriges låga statsskuld.

De sex riksdagspartier som nu enats om en ny ekonomisk plan för Sverige vill behålla den nuvarande gränsen för statsskulden på 35 procent av BNP. Men överskottsmålet överges. Det blir dock inget underskottsmål, som vissa krävt, däremot ett balansmål, vilket innebär att de offentliga finanserna över en konjunkturcykel ska vara balans.

”Räcker inte till allt”

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är kritiska. De menar att detta inte kommer att frigöra tillräckliga resurser för att klara de investeringar som krävs. Liknande kritik finns inom delar av Socialdemokraterna, men partiet har ändå ställt sig bakom uppgörelsen.

Beskedet om ett balansmål innebär att politikerna framöver skaffar sig ett årligt utrymme på 25 miljarder kronor mer för olika åtgärder, jämfört med vad som skulle vara fallet med ett fortsatt överskottsmål.

Ett visst klirr i kassan i nästa valrörelse, alltså, men pengarna kommer inte att räcka till allt på partiernas önskelistor. Vänsterpartiet och Miljöpartiet talar om stora satsningar på järnväg och klimatet. Regeringen vill bygga ut kärnkraften för cirka 400 miljarder kronor. Försvarssatsningarna fram till 2030 ligger på ungefär 175 miljarder.

Så, ja, politikerna kommer att kunna lova lite mer i nästa valrörelse, men det kommer ändå att finnas tydliga gränser.