Var tredje elev klarar inte kunskapskraven Foto: SVT/Montage

Politikerna vill ha skola i världsklass – men resultaten sviktar

Uppdaterad
Publicerad

I Falkenberg är alla 8 partier som nu sitter i kommunfullmäktige överens om att skolan tillhör de viktigaste frågorna den kommande mandatperioden. Målet är en utbildning i världsklass inom tre år. Men av de elever som gick ut högstadiet 2017 hade över en femtedel inte behörighet till gymnasiet.

Skolverkets statistik visar än så länge ett relativt dystert resultat för en del skolor i Falkenbergs kommun.

– Det är absolut inte ok och det är därför vi satsar på att skolan måste få mer resurser och måste bli skolan den ska vara. Att det verkligen är en plats där man ska lära sig någonting. Vi måste ha upp resultaten. Det finns inget annat, säger Ninni Gustavsson (M).

Val 2018 – #dinröst

Med ambitionen att förbättra resultaten i Falkenbergs kommunala skolor tog politikerna, genom Barn- och utbildningsnämnden, fram en gemensam strategi i början av förra året. ”Utbildning Falkenberg” kallas den och ribban är satt högt. Falkenbergs kommun ska ha en utbildning i toppklass, såväl nationellt som internationellt innan år 2021.

Var tredje elev klarar inte kunskapskraven

Skolverkets statistik från 2017 visar att var tredje elev som gick ut högstadiet inte klarade kunskapskraven i alla ämnen. Det är under genomsnittet både i Halland och riket.

–  Det är klart att jag vill att skolan ska var bäst i Halland och Sverige. Men det är ett långsiktigt arbete och många olika saker man behöver ändra på. Jag tror det handlar mycket om det pedagogiska ledarskapet att stärka lärarnas och rektorernas roll i skolan, säger Per Johansson (C).

Att försöka frigöra mer tid för rektorer och lärare att arbeta med undervisningen är något som alla partier i kommunfullmäktige lyfter fram. Över hela den politiska skalan ser man positivt på satsningar på fler vuxna i skolan.

– Vi har försökt att få till fler lärartjänster på skolorna i många år i våra olika budgetförslag. Även annan personal skolpsykologer, kuratorer, skolsköterskor och så vidare. Vi tror att det hjälper plus att man behöver ha mindre klasser, säger Mikael Hallberg.

Så säger de andra partierna

Markus Jöngren (MP): ”Alla som jobbar i skolan har för mycket att göra. Det behövs fler för att sprida ut arbetsbördan och öka möjligheterna till elevkontakt”

Sara-Lena Bjälkö(SD): ”Vi måste se till att rektorn har de rätta verktygen och klara riktlinjer för hur deras skola ska fungera”

Lars Fagerström (L): ”Vi ska se till att de tillförs resurser som behövs där de mest behövs. Det gäller att stötta upp där det finns fler elever som har svårigheter att uppnå målen”.

Per Svensson (S): ”Grunden är att det är ordning och reda i klassrummen annars går det aldrig att lära sig någonting”

Georgia Ferris (KD):”Om Lärarens tid går till att hålla ordning i klassrummet snarare än till att undervisa då blir resultaten lidande. Det gäller att ha bra arbetsmiljö på skolan så att vi kan behålla bra personal”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet