Stefan Löfvens första regeringsförklaring innehöll tydliga önskemål om samarbete över blockgränsen. På flera sakpolitiska finns också ett brett politiskt stöd för den politik han vill driva. Samtidigt finns en rad konkreta frågor där det uppenbart blir politisk konfrontation. Hur han ska lyckas skapa majoritet i Riksdagen för dessa förslag blir därmed hans största utmaning.
Det finns redan exempel på hur majoriteten i Riksdagen signalerat att den kommer att fälla Löfvens förslag. Det handlar bland annat om förslaget till drygt 30.000 traineeplatser inom offentlig vård och omsorg och om förslaget att göra gymnasieskolan obligatorisk. Hur den nya regeringen ska hantera detta blir en delikat fråga.
Maktpolitisk fråga
Stefan Löfvens uttalanden om att han vill leda en samarbetsregering är i grunden en maktpolitisk fråga. Utan samarbete med andra partier kommer han inte att lyckas driva igenom sin politik. Men frågan är alltså hur detta samarbete ska förverkligas. Vänsterpartiet försöker nu sätta hård press på Löfven för att få igenom sina hjärtefrågor, men i samma ögonblick som Löfven lyssnar på Jonas Sjöstedt glider han allt längre bort från Centerpartiet och Folkpartiet, som han uppenbart hellre vill samarbeta med.
Värt att notera i sammanhanget är också att just Centerpartiet och Folkpartiet var de två partier som var mest kritiska till Löfvens regeringsförklaring på fredagen. Centerledaren Annie Lööf kallade den ”en krigsförklaring mot landsbygden” medan FP-ledaren Jan Björklund menade att skrivningarna om friskolorna var ”total konfrontation”.
Inget om miljöskatter
Trots det höga tonläget från flera av oppositionspartierna var många av skrivningarna i regeringsförklaringen tämligen okontroversiella. Det finns till exempel ett brett politiskt stöd för stora delar av skolpolitiken om höjd kompetens för lärare, fler lärare och mindre klasser. Detsamma gäller mycket av klimatpolitiken med satsningar på grön teknik och klimatinvesteringar.
Däremot sade Löfven inget i regeringsförklaringen om de miljöskatter som Miljöpartiet vill införa. Sannolikt kommer inte besked här förrän i budgetpropositionen senare i höst. Inom energipolitiken finns sannolikt förutsättningar på sikt att nå en samsyn med Centerpartiet när dammet efter valrörelsen lagt sig. Miljöpartiets krav på stängda reaktorer lär dock vara svårsmälta för Folkpartiet.
Samsyn om försvaret
Inom säkerhets- och försvarspolitiken finns en bred samsyn. Försvarsberedningens uppgörelse ligger fast, vilket öppnar för satsningar på såväl stridsflyg som nya ubåtar. Samtidigt aviserade Stefan Löfven i regeringsförklaringen att försvarets folkliga förankring ska stärkas, något som endast kan tolkas som någon form av återgång till värnplikten eller allmän mönstring. Hur långtgående ett sådant förslag blir är dock oklart.
Avslutningsvis kan man konstatera att flera potentiella tvistefrågor överhuvudtaget inte togs upp i regeringsförklaringen. Det gäller de stora skattefrågorna, frågan om Bromma flygplats framtid, vargjakten och Miljöpartiets krav på friår och arbetstidsförkortning. Höstens förhandlingar lär inte bara kräva skicklighet av Löfven utan också en förmåga till politisk akrobatik.