Alex Schulman och Tino Sanandaji. Foto: SVT

Politiskt korrekt – inte detsamma som för några år sedan

Uppdaterad
Publicerad

Det som är politiskt korrekt våren 2017 är inte detsamma som för några år sedan.

– Det finns ingen pk-elit längre. Det finns inte någon stor koloss, något etablissemang som tycker rätt, säger journalisten Alex Schulman.

Nationalekonomen Tino Sanandajis nya bok ”Massutmaning” kopplar samhällsproblem till den stora invandringen. Den ligger just nu fyra på boksajten Adlibris topplista. Han känner sig i dag inte alls lika ifrågasatt som tidigare, säger han till Agendas reporter.

– Man märker att om någon säger att nu ska vi ha fri invandring, eller nu ska vi ha ett upprop för tiggare, så får den personen 300 negativa kommentarer som är aggressiva på samma sätt som man kunde få för tre år sedan om man sade motsatsen, säger Tino Sanandaji.

Agenda

”De är inte utanför, de är inne i värmen”

En som tröttnat på att få höra att han tillhör etablissemanget och pk-eliten är åsiktsjournalisten Alex Schulman.   

– De ska inte komma undan med att kalla vår hållning för pk. Det finns ingen pk-elit där längre. Det finns inte någon stor koloss, något etablissemang som tycker rätt. De är inte utanför, de är inne i värmen. Deras invandringsfientliga hållning nu, det är ju värmen. Och alla som tycker annorlunda är utanför, säger Alex Schulman.

”Vi uppfann pk-bollen”

Kommunikationsföretaget Madder på Södermalm i Stockholm startade för tre år sedan. Då fanns ett sug efter reklam och kampanjmaterial som grundade sig i feminism, inkludering och mångfald. De bakar sina ”pk-bollar” framför Agendas kamera – chokladbollar med färgglatt strössel i stället för det vanliga chokladströsslet.

Pk-bollar. Foto: SVT

– Det fanns någonting som hette chokladbollens dag, det hade inte jag uppmärksammat tidigare. Det var ganska många andra krafter som ville döpa den dagen till något annat, till N-bollens dag. Så då uppfann vi pk-bollen, säger Maria Starck på Madder.

”Pk är betydligt mer laddat i dag”

– Politiskt korrekt för mig, och för den här rörelsen jag ingår i, är att inte diskriminera minoriteter. Du utgår från de grundläggande värdena, helt enkelt, väldigt simpelt, säger Parasto Backman, grafisk designer i Stockholm.

Men hon säger också att begreppet är mer laddat i dag:

– Det har väl alltid varit mer eller mindre laddat, men i dag är det betydligt mer laddat.

FI och MP skrällde i EU-valet

När Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet skrällde i EU-valet 2014 var de politiskt korrekta värdena tydliga i politiken och i media. I sitt tal i Almedalen den 2 juli 2014 sade Åsa Romson, då språkrör för Miljöpartiet:

– De allra flesta av oss är faktiskt inte vita, heterosexuella, medelålders män. Vi är människor, det betyder att vi har lika värde men vi är olika på alla möjliga sätt.

Men sedan vände det tvärt.

Sverigedemokraterna blev Sveriges tredje största parti i riksdagsvalet.

Miljöpartisten Yasri Khan lämnade MP efter hård kritik mot att han vägrat skaka hand med kvinnor.

Statsminister Stefan Löfven förklarade att ”i Sverige hälsar man på varandra. Man tar både kvinnor och män i hand”.

– För några år sedan hade jag en svensk vän som sa att när den här debatten skiftar, om invandringen, när de inser problemen, så kommer svenskarnas mobbningsinstinkter vändas åt andra hållet i stället. Då kommer de som är för mycket ”politiskt korrekta” och multikulturella bli utsatta för mobbning. Vi kommer inte få en öppen debatt där vi bara är sakliga, och det är där vi är i dag, säger Tino Sanandaji.

”Vi vill ta tillbaka begreppet”

På kommunikationsföretaget Madder fortsätter kampen.

– I grund och botten handlar det om att vi vill ta tillbaka begreppet. Det ska inte användas som ett skällsord. Pk är det finaste vi har och därför måste vi försvara det. Hela tiden, säger Maria Starck på Madder.

Reportage i Agenda söndag 12 februari kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. Se programmet här, direkt eller i efterhand.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet