Den omåttligt populära dieten går ut på att man fastar två dagar i veckan medan man istället äter normalt under de övriga fem dagarna.
Den brittiske vetenskapsjournalisten Michael Mosley ligger bakom dieten, och efter att Vetenskapens värld i mars i år visat en film med Mosley har den spridit sig som en löpeld över Sverige.
Men alla är inte övertygade om att den populära dieten passar alla typer av människor, och enligt Emma Igelström, som deltog i debatten, är den masshysteri som skapats direkt skämmande.
– Egentligen tycker jag inte att man ska göra så mycket skillnad mellan 5:2 eller LCHF eller GI. Det är masshysterin som skapas i Sverige så fort man märker att: ”oj, här är någonting som jag kan gå ned i vikt av.” Man ska gärna lägga till ”mirakel”, och så fort jag hör det blir jag rädd.
Vidare perspektiv
Det Emma Igelström främst vänder sig emot är att fokus främst läggs på viktnedgång, och inte på ett vidare hälsoperspektiv.
– Det finns inte en lösning som passar alla, utan att kritiskt granska det man ger sig in i och inte se hälsa som en helhet. Det är inte bara att äta på ett visst sätt, det handlar om att röra på sig, det handlar om att sova rätt, att minska sin stress.
Äter för mycket
Men att dieten verkligen fungerar för den som vill gå ned i vikt kan Anitha Schulman, som följer 5:2-dieten efter att ha sett Mosleys film, vittna om.
Enligt henne handlar det snarare om att vi i dag äter för mycket jämfört med vad vi behöver, vilket regleras genom 5:2-dieten.
– Tallrikarna blir större, godispåsarna blir större, allt blir större och vi rör oss ännu mindre än för 20 år sen. allt mindre. Då börjar man ifrågasätta om tre mål mat verkligen är nödvändigt. Ska en kvinna som i mitt fall är under 1.60 verkligen äta 2. 000 kalorier, det vill säga lika mycket som en kvinna som är 1.80?
Kan trigga ätstörningar
Emma Igelström, som själv har kämpat med ätstörningar, hävdar dock att dieten kan vara direkt farlig för personer med liknande bakgrund, då de kan triggas att återigen börja svälta sig.
– Jag har en bakgrund med ätstörningar, och jag skulle inte våga ge mig in i det.