Kräftsäsongen är så pass populär att vi i Sverige konsumerar omkring fem miljoner kilo kräftor under augusti månad, ett halvt kilo per person.

– Det är världsrekord, det är ingen annan nation som äter så mycket kräftor som här, säger Lennart Edsman, kräftforskare vid SLU Aqua.

Inga glädjepriser

Kinesiska kräftor är ett vanligt inslag på de svenska borden, men kräftsorten har blivit allt dyrare.

– Kineserna har också fått smak på kräftor, och i och med att efterfrågan ökar blir kräftorna dyrare att köpa in. Dessutom har tullarna blivit dyrare, säger Lennart Edsman.

LÄS MER: Kräftpesten stoppar kräftfisket

Även de svenska kräftorna ökar i pris.

– De illegalt planterade signalkräftorna smittar flodkräftorna med kräftpest och därför finns det i dag färre kräftor att fiska i Sverige.

Tror du att kräftorna blir billigare med tiden?

– Nej.

LÄS MER: Så ser du om kräftan är smittad

Kräftskivan riktigt poppis

Det var i början av 1900-talet som kräftorna blev allt mer åtråvärda, men det var först på 50-talet som kräftskivan blev folklig.

– Andra kanske har kräftor i maten, men ingen äter kräftor på det sätt som vi gör – det är unikt för oss i Sverige, säger Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

En oas för avkoppling

Tidigare var det förbjudet att fiska kräftor mellan november och 7 augusti, vilket har gjort just dagens datum till en symbolisk dag för kräftpremiären. Lagstödet försvann 1994, men traditionen hänger kvar.

– Kräftskivan är en oas för att dricka, sjunga och vara lite löjliga.

Nostalgi mellan snapsvisorna

Kräftskivan är också den stund på sommaren där vi blickar tillbaka och förbereder oss mentalt inför nästa säsong.

– Vi pratar om att sommaren håller på att ta slut, och ser tillbaka på den.

– Vi inser också att det börjar bli höst och kryper in i augustimörkret tillsammans.

Och vad får vi inte missa på skivan?

– Förutom kräftor förväntas stark ost, snapsvisor och hattar, säger Jonas Engman.

LÄS MER: Recepten för en lyckad skiva