Den som googlar de ämnen som nu narkotikaklassats av regeringen kan konstatera att de på nätet är flitigt omskrivna som populära droger. De sajter som säljer dem flaggar för att de snart inte finns i sortimentet längre.

Det som kännetecknar ämnena är att de är mycket kraftfulla även i små doser. De kan exempelvis rökas, sväljas eller intas som nässprej. Några av dem är fentanyler, varianter på den gas som ryska specialstyrkor använde sig av vid gisslandramat på Dubrovkateatern i Moskva då 170 människor dödades och 700 skadades.

– De är ytterst potenta, mycket lätta att överdosera, säger Anders Persson, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Förebyggande syfte

Det är Folkhälsomyndigheten som utreder och rekommenderar vilka ämnen regeringen ska narkotikaklassa. Det görs ifall ämnen orsakar allvarliga förgiftningar och skador.

Även ämnen som inte ens har dykt upp på den svenska marknaden kan förbjudas i förebyggande syfte. I samarbete med andra myndigheter i Norden och EU samt Världshälsoorganisationen samlas uppgifter om ämnen in från hela världen.

– Vi vet att det bara är en tidsfråga. När vi har förbjudit en variant kommer det snart en annan, men då har vi i förväg försökt täppa till för just den ersättaren, säger Anders Persson.

En ständig kamp

Länge har svenska myndigheter fört en kamp för att hinna ifatt utvecklingen av nya droger. Även ämnen som beslagtagits, men som inte narkotikaklassats, ska utredas.

Enligt Anders Persson är det svårt att bedöma hur stor marknaden är för preparat som inte klassats ännu. Det går inte att avgöra utifrån tullbeslag och dessutom sker inte all handel öppet på nätet.

– Det är väldigt knepigt. Det har gjorts försök att kartlägga det genom enkäter, men de som svarar vet ofta inte om de har använt det ena eller det andra. Det är inte alltid säkert att man har fått de varor man har beställt, säger Anders Persson.