Regeringen beslutade idag om en lagrådsremiss med förslag som är tänkta att öka likvärdigheten i skolan, enligt skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
– Vi för in i skollagen att huvudmän ska verka för en allsidig social sammansättning för elever på sina skolor, säger hon.
Vill att skolvalet blir mer rättvist
Det innebär bland annat att friskolor inte längre kommer kunna använda sig av kötid som urval till sina skolor, uppger skolministern.
– Det gör att skolvalet utökas och blir mer rättvis, säger hon.
I dag har nämligen inte nyanlända, barn som flyttar till en ny stad eller föds sent på året samma chans att komma in på en skola som de som kan ställas i kö redan från födseln, menar hon.
I stället för kötid vill regeringen att friskolorna ska kunna använda sig av andra urvalsgrunder, till exempel ge förtur till barn som har ett syskon på skolan, bor i närheten eller är i behov av särskilt stöd eller har andra särskilda skäl.
Oklart om förslaget har tillräckligt stöd
Det är dock något som flera riksdagspartier ställer sig kritisk tilll. Både Liberalerna och Centerpartiet vill till exempel att kösystemet reformeras och att kötiden begränsas till ett respektive tre år, men ifrågasätter närhetsprincipen som urvalsgrund.
– Det riskerar att stärka boendesegregationen eftersom den enda påverkningsbara urvalsgrunden som blir kvar om man vill gå på en friskola är närhetsprincipen, säger Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Fredrik Christensson.
Liberalerna för ett liknande resonemang.
– Förslaget från regeringen innebär i praktiken att det är barnens postnummer som ska avgöra, och det blir mycket svårare att välja en skola som inte är den som ligger närmast där man bor, säger partiets skolpolitiska talesperson Fredrik Malm i en skriftlig kommentar.
Även Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är kritisk till förslaget som hon menar kan spä på segregationen.
– Regeringen säger att man vill minska segregationen i skolan, men i det här förslaget behåller man den absolut största anledningen till segregeringen, det vill säga närhetsprincipen till de kommunala skolorna – där 85 procent av alla barn går, säger hon till TT.
Om förslaget går igenom riksdagen kommer det att börja tillämpas från hösten 2024, enligt skolministern.