– Det känns som att man har nerverna på utsidan av kroppen. Hjärnan fungerar på ett lite annorlunda sätt och reagerar på fler saker, säger prinsessan Märta-Louse av Norge till SVT:s Morgonstudion.

Klassrum sliter

Hon har tillsammans med landsmanninnan Elisabeth Nordeng skrivit boken ”Född sensitiv” om ämnet. Enligt den forskning som författarna stödjer sig på är 15-20 procent av befolkningen att betrakta som högkänsliga.

– Klassrum är till exempel slitsam miljö för högkänsliga. Det är många ljud, mycket ljus och många människor tätt inpå. Det sliter på barn som är högkänsliga som ofta drar sig undan, säger Elisabet Nordeng.

Känner av nyanser

Högkänslighet kan enligt författarna även ha fördelar, som att känna av nyanser som till exempel stämningen i ett rum. Dessutom kan det göra möten med människor, film och musik djupare.

Men i dagens samhällle, som bygger mycket på sociala kontakter och att man är ”på”, kan högkänsliga få svårigheter. Därför efterlyser de fler ”lugna” platser, inte minst för unga människor.

”Stirrade i golvet”

Från sin barndom minns prinsessan Märta-Louse hur hon tyckte om att stå på slottsbalkonger tillsammans med den kungliga familjen och hälsa på folket, men att hon ogillade att gå i till exempel mittgången i en kyrka.

– Man tar in så mycket från andra människor och då blir det väldigt massivt när man får dem tätt inpå sig. Jag brukade bara gå rakt fram och stirra i golvet,