Professor: Sverige behöver ett cyberhemvärn

Publicerad

För att effektivt skydda Sverige mot cyberattacker krävs att försvaret tar vara på den kompetens som finns i civilsamhället, anser KTH-professorn Pontus Johnson. En väg skulle kunna vara att upprätta ett så kallat ”cyberhemvärn” där frivilliga står redo att rycka ut i händelse av kris eller krig.

– I dag har vi alldeles för få människor som kan bidra, säger han.

Frågan om ett svenskt cyberhemvärn har lyfts upprepade gånger i den säkerhetspolitiska debatten.

”På samma sätt som att vi har en brandkår som rycker ut vid bränder som den enskilda inte klarar att släcka själv, borde vi kanske vid större påfrestningar ha en styrka av frivilliga it-tekniker som redan är samövade och förberedda att agera”, konstaterade till exempel Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i en rapport 2017.

Föregångaren till modellen är Estland, som upprättade ett cyberhemvärn efter omfattade it-angrepp 2007. I svensk politik är Centerpartiet ensamma om att aktivt driva frågan.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till SVT att cyberförsvaret växt sig starkare de senare åren, men delar samtidigt bilden av att det behöver göras mer. Ett cyberhemvärn är dock inte aktuellt i nuläget, säger han.

Kompetensbrist i försvaret

Att Sverige ännu inte antagit modellen är synd, anser Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid KTH, som utbildar cybersoldater på uppdrag av Försvarsmakten. En sådan styrka skulle till exempel komma väl till pass när kommuner utsätts för utpressning, menar han.

De senaste åren har försvaret utvidgat sin verksamhet både med så kallade cybervärnpliktiga och civilanställda. Det innebär dock inte att behovet är tillgodosett, enligt Johnson.

– Problemet är att vi har en kompetensbrist. Det här är ju en kader av individer som vi vare sig kan tänka oss går att rekrytera till värnpliktsutbildning eller anställning i försvaret. Det kommer finnas många människor i industrin och näringslivet till exempel.

”Måste vara försiktiga”

Att blanda in civila i cyberförsvaret är dock inte helt okomplicerat. Inte minst om cyberhemvärnet också ska ägna sig åt aktiviteter av mer offensiv karaktär i händelse av krig. Det menar Dan Svantesson som är professor i internetjuridik vid Bond-universitetet i Australien.

Han är dock positiv till förslaget. Lärdomar från kriget i Ukraina, där hundratusentals frivilliga hackare uppges ha samordnats i attacker mot Ryssland, visar på behovet av reglering.

– Vi har säkert redan nu folk som sitter i Sverige och utför angrepp mot Ryssland. När det inte finns någon formell struktur får vi istället massa icke-statliga aktörer som agerar ytterst oreglerat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.