– Skolverket avfärdar alla förslag som skulle kunna leda till minskad segregation. Eftersom Skolverket ständigt pratar om vikten av att minska segregationen i skolan är det en ganska märklig inställning, säger Jonas Vlachos.

Skolverket avstyrker lottning

I dag är det de barn som stått längst i kö som får plats på populära friskolor. Skolkommissionen menar att lottning är mera rättvist. Men Skolverket avstyrker – lottning skulle göra det svårt för föräldrar att planera familjens framtid och det är inte säkert att det skulle minska segregationen.

– Det finns osäkerhet inbyggt i ett skolvalssystem. Det går inte att ha ett skolvalssystem där alla får lov att välja skola och kombinera det med total säkerhet om vilken skola man kommer att hamna i, säger Jonas Vlachos.

– Enda möjligheten att lottning i förhållande till kösystem skulle leda till ökad segregation, är om de som är socioekonomiskt svagast ställer sig längst fram i kön och de som är socioekonomiskt starkast ställer sig längst bak i kön. Och det är helt motsatt mot vad vi vet om hur de här kösystemen fungerar, säger han och fortsätter:

– Det är de socioekonomiskt starka som har trygga jobb och som inte flyttar så mycket, som ställer sig i många köer och gör det väldigt tidigt, när barnen är födda.

Säger nej till upptagningsområden

I populära kommunala skolor gäller närhetsprincipen. Av alla barn som sökt är det de som bor närmast som får plats.

Skolkommissionen vill att kommunala skolor i stället ska kunna skapa ett upptagningsområde, för att få elever med olika social bakgrund. Men Skolverket menar att det skulle kunna diskriminera vissa barn.

– Fram tills ganska nyligen hade till exempel skolorna i Stockholm upptagningsområden och jag vet inte om någon uppfattade det som väldigt rättsosäkert i förhållande till dagens system, där avstånden mäts i meter. Jag tycker det är väldigt okonstruktivt av Skolverket att helt avfärda den här typen av möjligheter, säger Jonas Vlachos.

Skolverket vill utreda förslagen vidare

– Jag håller med om att det finns brister i det system som finns idag. Det Skolverket föreslår är att vi utreder Skolkommissionens förslag vidare, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson i Agenda.

Men kan man utreda det här hur länge som helst, är det inte viktigt att komma till skott med förändringar som gör att vi får en mindre segregerad skola?

– Jag tror inte att det behöver utredas hur länge som helst men jag tror verkligen på vikten och betydelsen av att titta närmare på de förslag som Skolkommissionen föreslår så att vi går in i någonting som bättre tillgodoser det här kravet på att motverka skolsegregationens negativa effekter, säger Peter Fredriksson.