Om en stämningsansökan mot regeringens klimatarbete blir verklighet ska en domstol ta ställning till de krav som ställs och till de rättsliga grunderna för kraven.

Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, finns det tre tänkbara rättsliga grunder för en stämning mot staten.

Samtidigt har frågan om huruvida klimatpolitik ska prövas i domstol eller ej varit omdiskuterad i samband med de rättsliga processer som hittills har bedrivits i övriga Europa.

– Domstolarna spelar en viktigt roll i klimatomställningen för att säkerställa att den sker inom demokratins och rättsstatens ramar. Domstolarnas uppgift är bedöma och se till att den lagstiftning som rör klimatförändringar också efterlevs och genomförs, av såväl staten som företag. Klimatpolitiken blir mer effektiv och mer legitim om den kan underkastas rättslig prövning, säger Jonas Ebbesson.

– Men domstolarna ska vara medvetna, och är medvetna, om att inte gå in på politikens områden. Det finns kritik från vissa håll mot att domstolar tar över lagstiftarens funktion. Och det ska de naturligtvis inte göra, säger han.

Missa inget om klimatet! Prenumerera på SVT:s nyhetsbrev