Generös offentlig finansiering och fria möjligheter att ta ut vinst. Det är två bitar som gör att det svenska friskolesystemet står ut internationellt, enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.
Friskoleystemet har haft en negativ effekt på segregationen, bidragit till en skillnad i kvaliteten på olika skolor och minskat likvärdigheten i hur eleverna betygsätts, enligt Vlachos.
Forskare: Kommuners ekonomi gynnas av friskolor
Huruvida kommunala skolor dräneras på pengar i takt med att friskolor etablerar sig har blivit en het fråga i svensk politik. Gabriel Heller Sahlgren, doktor i nationalekonomi och forskare knuten till institutet för näringslivsforskning, har gjort en studie på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Resultatet visar att det för kommuner finns en ekonomisk fördel med friskolor.
– En högre andel elever i fristående skolor sänker kommunernas genomsnittliga skolkostnader per elev, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Risk för betygsinflation
En vinstdrivande skolas framgång beror mycket på vilka val ledningen gör för verksamheten, enligt Karin Edmark, docent i nationalekonomi. Besparingar kan drabba eleverna, men smarta beslut i kombination med en snabb expandering kan ge en högre undervisningskvalitet till fler.
Enligt Karin Edmark tyder flera studier på att konkurrens och friskolor har lett till bättre skolresultat. Samtidigt finns forskning som visar att det finns en högre risk för betygsinflation inom vinstdrivande friskolor.
– Det gör att det blir väldigt svårt att få en entydig bild av hur kunskaperna faktiskt påverkas, säger hon.