Den stora mängden pengar och bristande samordning mellan insatser kan enligt en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ha bidragit till att främja snarare än förhindra skadliga utvecklingar i Afghanistan.
“... gör det inte orimligt att hävda att stora biståndsvolymer och kriget mot terrorn tillsammans snarare bidragit till än motverkat korruption och underminerat all potential till hållbarhet.” skriver rapportförfattaren Adam Pain.
Afghanistan har varit Sveriges näst största biståndspost de senaste 20 åren. Mellan åren 2001 och 2020 utbetalades ungefär 14 miljarder svenska kronor till landet, enligt rapporten.
Dåliga förutsättningar för demokrati
De förutsättningar som gjort en resa mot demokrati möjlig i andra länder finns inte i Afghanistan, enligt rapporten. Det har gjort biståndet mindre ändamålsenligt.
Situationen i det krigshärjade landet förvärrades snabbt när USA inledde sitt militära tillbakadragande. Talibanerna har nu tagit över. På fredagen meddelade Sida att Sverige stoppar allt bistånd till den afghanska staten, då pengarna antas hamna i talibanernas händer.
Enligt rapporten har Sveriges strategier inte tagit hänsyn till förändringar i Afghanistan. Den senaste, från april 2021, skiljer sig till exempel inte nämnvärt från de tidigare – trots att USA:s planer då var väl kända.
Abstrakta mål – svårt i praktiken
I rapporten kritiseras de internationella biståndsinsatserna i Afghanistan för sin utformning. Länderna har för stort fokus på sina, ibland abstrakta, målsättningar och att se resultat men saknar tillräcklig insyn i hur landet fungerar, menar författaren. Det har bidragit till att målen inte har kunnat förverkligas i praktiken.
Sveriges fokus har sedan 2002 varit utbildning, sjukvård, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ekonomisk utveckling.
De svenska pengarna har enligt rapporten gjort skillnad inom infrastruktur och grundläggande utbildning. Men när det kommer till att skapa intern kapacitet samt förändra beteenden och värderingar beskrivs resultaten som svaga.