Beslutet togs under ett regeringssammanträde under torsdagsmorgonen och presenterades av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll under en digital pressträff på eftermiddagen.
Det innebär att Svensk kärnbränslehanterings (SKB) ansökan om ett slutförvar 500 meter ner i urberget i Forsmark nu kan bli verklighet. SKB har även ansökt om en inkapslingsanläggning i Oskarshamn där 12 000 ton radioaktivt avfall ska kapslas in i 6 000 kopparkapslar innan de transporteras till Forsmark.
– Den här ansökan är resultatet av mer än 40 års forskning och utveckling av en metod som ska vara säker i upp emot 100 000 år, säger Annika Strandhäll.
Beslutet ska enligt Strandhäll säkra användningen av den befintliga kärnkraften och bidra till att klara omställningen av Sverige till världens första fossilfria välfärdsnation.
– Det är ett viktigt steg för att på sikt säkra den svenska elförsörjningen, trygga svensk ekonomi och svenska jobb, säger Annika Strandhäll.
MP: ”Ansvarslöst beslut”
Frågan om slutförvaret har delat partierna. Bland annat Miljöpartiet har varit kritiska till bygget av ett förvar. Partiets språkrör Per Bolund kallar beslutet för ansvarslöst och säger att det fortfarande finns stor osäkerhet kring metoden.
– Ledande forskare pekar på att kapslarna inte ens håller i hundra år. Vi vet att det här avfallet måste hållas isolerat i hundra tusen år framåt i tiden, säger Per Bolund (MP).
SKB känner sig trygga
Svensk kärnbränslehanterings VD Johan Dasht är nöjd med att företaget nu kan gå vidare med processen. Företaget har genomfört både teoretisk och praktisk forskning som har bekräftats av andra. Han känner sig trygg med systemet av kopparkapslar.
– Det är ett system av barriärer, både kopparkapseln men även bentonitlera och själva berget. Tillsammans bygger de ett system som kommer skydda oss, säger Johan Dasht.
Enligt Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni innebär beslutet att ”förnuftet äntligen segrat”.
– Vi har räddat de sex aggregat som finns kvar och därmed svensk energiförsörjning och svenska jobb, säger Nyamko Sabuni (L).
Processen med bygget kommer nu fortsätta genom att mark- och miljödomstolen fastställer villkoren. En stegvis prövning kommer även påbörjas av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Se hela sändningen här.
Hur ska då anläggningen se ut? Se exakt hur slutförvaret är tänkt att fungera i klippet nedan.
FAKTA: KÄRNBRÄNSLE OCH FÖRVARING
Kärnbränslet är starkt radioaktivt. Sverige har valt att slutförvara det, under utredningens gång från 1970-talet och framåt så har också upparbetning utvärderats, men förkastats. Det blir ändå material kvar som är starkt radioaktivt och som måste slutförvaras.
Totalt rör tillståndsansökningarna för slutförvaret 12 000 ton utbränt kärnbränsle.
Olika metoder har utretts, och modellerna har undersökts och utvecklats. Nu är det kapslar av gjutjärn och koppar som gäller, som ska ned 500 meter i urberget och omges av bentonitlera.
Två platser utvärderades för slutförvaret: Oskarshamn, där mellanlagret finns, och Östhammar. Av flera skäl ansågs Östhammar som den mest lämpliga platsen.
Hittills, sedan kärnkraften togs i drift på 1970-talet, finns nästan 8 000 ton utbränt bränsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn.
Byggstart för slutförvaret skulle kunna bli tidigast 2023, men troligare är att det dröjer. Därefter tar förvaret lång tid att bygga.
Även om ett beslut kommer snart så innebär det inte att kapslarna kan stoppas ned i berget än på länge. Det återstår villkorsförhandling i Mark- och miljödomstolen inför beslut om tillstånd enligt miljöbalken, och en fortsatt prövning enligt kärntekniklagen inför olika steg innan slutförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten, Svensk kärnbränslehantering (SKB)