Helene Hellmark Knutsson (S), Gustav Fridolin (MP) och Annika Strandhäll (S) vid dagens pressträff om insatser för daglig fysisk rörelse i skolan för unga och barn. Foto: TT

Regeringen: Mer idrott i grundskolan

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen föreslår fler idrottstimmar i grundskolan. Det innebär att man ändrar uppfattning – tidigare har idrottsminister Gabriel Wikström (S) sagt att regeringen säger nej till kravet på mer idrott i skolan.

Regeringen vill utöka antalet lektioner i idrott- och hälsa i grundskolan med 100 timmar från 2019. Utöver det sker en satsning på ökad fysisk aktivitet i skolan.

TV: Regeringen: Nej till fler idrottslektioner

Det meddelades på en presskonferens med bland annat utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), minister för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S) och Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

En timme mer i veckan

– Förra veckan tog regeringen emot en översikt som visar situationen för unga elevers fysiska aktivitet. Den visar att tre av tre flickor och hälften av pojkarna rör sig för lite. Det räcker inte att göra mer av samma. Det är bakgrunden till att vi idag annonserar att gemensamt målmedvetet arbete för att alla elever ska röra sig varje dag, säger Gustav Fridolin, och tillägger:

LÄS MER: Riksdagsmajoritet för mer idrott i skolan

– Förslaget skulle motsvara en timme mer gymnastik i veckan i högstadiet. Men det vi ser är att man ska ha ett arbete för daglig rörelse för alla elever, hur det arbetet utförs är upp till varje skola.

”Väldigt god nyhet”

– Idrott ett kunskapsämne, och att det är brist på idrottslärare idag, säger Helene Hellmark Knuttsson, och tillägger att regeringen vill nu satsa på att utbilda fler ämneslärare och grundlärare i idrott och hälsa, någonting som Lärarnas riksförbund håller med om.

TV: Idrott ger bättre resultat på Velanda skola

– Vi tycker detta är en väldigt god nyhet. Det är helt nödvändigt med mer rörelser i skolan, många studier visar på samband mellan fysisk aktivitet och förbättrad inlärning. Det är viktigt för skolor att ha tillgång till välutbildade idrottslärare, inte bara för idrott men också för rörelsen i skolan, säger Åsa Fahlen, ordförande för Lärarnas riksförbund.

”Äntligen!”

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson verkade närmast lyrisk när han fick tala på presskonferensen, och citerade skådespelaren Gert Fylking:

– Äntligen!

LÄS MER: Mindre skolidrott i Sverige än övriga Europa

– Vi är glada att regeringen föreslår insatser för ökad fysisk aktivitet för alla barn och är stolta över det förtroende som regeringen visar idrottsrörelsen i förslaget om samverkan med våra distrikt och föreningar, skriver Eriksson i ett pressmeddelande.

”Onödig motsättning”

Enligt Gustav Fridolin är skälet till att regeringen nu ändrar sin uppfattning om rörelsen i skolan för att man lyckats ”bryta” motsättningen mellan fler timmar idrott- och hälsa, och mer rörelse vid sidan av schemalagda idrottstimmar.

TV: Här är skolan som ska bli bäst i Europa på gympa

– Det är en onödig motsättning som vi bryter nu, säger Fridolin, och tillägger att detta är ett samlat grepp, med flera olika involverade aktörer, inklusive skola, idrottsföreningar och friuluftsföreningar.

M: Regeringen gjort en ”helomvändning”

Moderaterna välkomnar regeringens förslag, men enligt Camilla Waltersson Grönvall (M) har regeringen tidigare röstat nej till mer idrott, och att det är Moderaterna som egentligen drivit fram förslaget.

– Det är vi som drivit fram det här förslaget. Efter att regeringen röstat nej till mer idrott flera gångar har de nu gjort en helomvändning. Det är bra för Sveriges elever och kommer att stärka kunskapsresultaten, säger hon och fortsätter:

OPINION: ”Regeringen sa nej till mer idrott i skolan”

– En annan viktig aspekt till varför detta behövs är den ökande barnfetman och allt fler stillasittande barn.

Dessutom, menar hon, kommer detta förslag för sent.

– Om regeringen lyssnat till oss och Alliansen från början hade Sveriges elever kunnat ha mer idrott i skolan redan idag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.