Regeringen går vidare med sitt förslag om att sekretessbelägga personuppgifter om elstödet. Det berättade näringsminister Ebba Busch (KD) i måndags. Regeringen nöjer sig inte med att sekretessbelägga elstödet, det ska även omfattas av stark sekretess, enligt den proposition som nu har presenterats, rapporterar TT på torsdagen.
Regeringen vill att sekretess ska gälla i 20 år och dessutom ska sekretessgraden vara den starkaste – så kallat omvänt skaderekvisit. Det innebär att uppgifterna i praktiken aldrig kommer att lämnas ut. Oppositionen är starkt kritisk och Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tänker alla rösta nej till propositionen, skriver TT.
Vill skydda enskilda
Regeringen gjorde klart redan i december att de ville sekretessbelägga uppgifter om vem som får ta del av bidraget. Skälet var att skydda ”enskildas personliga förhållanden”, då information om elförbrukning och summor i form av elstöd skulle bli offentliga.
Men Lagrådet riktade skarp kritik och menade att uppgifterna borde lämnas ut.
– Regeringen har hittills bara anfört allmänna skäl för sekretessen och enligt Lagrådet är det inte skäl nog. Utifrån den kritik som lagts fram skulle jag säga att förslaget är väldigt svagt underbyggt, säger Joakim Nergelius, professor i juridik och konstitutionell rätt vid Örebro universitet.
”Kan ge bild av vanor och livsstil”
Regeringen anser att uppgifter kan ge en bild av ”vanor, livsstil och ekonomi”. Information som sen kan användas i försäljningskampanjer, eller för att peka ut privatpersoners elförbrukning på ett ofördelaktigt sätt.
– Vanliga Svensson och Karlsson har inte bett om att få sin förbrukning utlämnade till övriga världen. Det är också en viktig svensk tradition, att vi värnar varandas integritet, säger näringsminister Ebba Busch till SVT Nyheter på onsdagen.
Fick en vecka på sig
Lagrådet är också kritiska till tidsramen och skriver att remisstiden varit alldeles för kort – en vecka respektive en halv dag för de två förslagen. Regeringen vill nu snabbehandla lagförslaget i riksdagen. Oppositionen är starkt kritisk.
– Jag tar inte lätt på kritiken men behovet av högt tempo väger tyngre. Det är så många som är i desperat behov av det här stödet nu, säger Ebba Busch.
Det är inte första gången en svensk regering går emot Lagrådet. När den så kallade gymnasielagen skulle införas 2018 anklagades den rödgröna regeringen för att ha uppnått gränsen ”för vad som är acceptabelt”.
Den nya lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 1 februari.
