I ett pressmeddelande meddelar man att förslagen kommer att ligga till grund för höstens budgetförhandlingar mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Att de fyra partierna skulle gå vidare med förslagen är dock inte säkert.

Det beror bland annat på ”det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet” enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Ett av förslagen innebär ett förstärkt jobbskatteavdrag för 8,1 miljarder kronor. Det skulle innebära i snitt 1 900 kronor i lägre skatt per år för de som omfattas.

Pourmokhtari (L): Måste ha en mer gemensam klimatpolitik

Flygskatten, som infördes för att få ned flygets klimatpåverkan, föreslås nu sänkas med 39–259 kronor per passagerare beroende på slutdestination.

Förslaget innebär en halvering av de skattebelopp som annars skulle gällt för 2025.

Inom L är man kritiska till sänkningen och enligt klimatministern är frågan fortfarande öppen för diskussion. Men till SVT säger hon att Sveriges fokus borde ligga på att kroka arm med EU:s klimatbeslut:

– Vi måste ha mer sammankopplad klimatpolitik med de andra EU-länderna för att den ska ta kraft ordentligt. Först då kommer flyget verkligen få stå för sina kostnader, säger Romina Pourmokhtari (L).

Lakso (MP): ”Vi tycker precis tvärtom”

Hos oppositionen går åsikterna om just flygskatten isär. Hos MP tycker man enligt Linus Lakso ”precis tvärtom”.

– Dubbla flygskatten. Då får man 2 miljarder att lägga på den svenska järnvägen istället, säger han.

Men hos C tycker man tvärtemot att ”det kan finnas en poäng”, med att se över flygskatten:

– Sverige är ett stort, avlångt land. För många fungerar flyget som kollektivtrafik, säger Muharem Demirok (C).

Slopad indexering på el

Ytterligare ett förslag är att fler företag ska omfattas av expertskatt.

Man föreslår även att slopa indexering av energiskatt på el permanent. Skattesatsen skulle, om förslaget genomförs, ligga kvar på 42,8 öre per förbrukad kilowattimme. Förslaget beräknas kosta statskassan 0,9 miljarder 2025.