Samtliga fyra män finns med på de listor som figurerar i turkiska medier över personer som president Erdogan och Turkiet vill ha utlämnade.
Männen är mellan 26 och 68 år och har enligt Turkiet kopplingar till Gülen-rörelsen, som landet anser är en terrororganisation. Anklagelserna omfattar allt från att vara medlem i en väpnad terrororganisation och spionage till att försöka genomföra en kupp mot regeringen.
En av de personer som regeringen beslutat att inte utlämna till Turkiet är Murat Cetiner, som SVT berättat om tidigare. Han har en bakgrund inom den turkiska polisen där han arbetade med kontraterrorism.
Känner skuld
Beslutet nådde först hans advokat, men bekräftades av ett regeringsstämplat brev som i dag landade på hallgolvet.
– Jag är glad över beslutet, säger han när SVT når honom.
– Men i Turkiet lider folk. När det gäller mänskliga rättigheter är det känsligt för mig med tanke på vad jag och min familj utsatts för, men kanske tar jag något att dricka med min fru ikväll.
Murat Cetiner berättar att han känner skuld över vad hans fall inneburit för Sverige och Nato-processen.
– Sverige är ett fredligt land och jag är väldigt glad över att få bo här med min familj. Jag har känt dåligt samvete över att ha tagit med problem från Turkiet och Mellanöstern. Erdogan försöker pressa Sverige och det svenska samhället och våra fall har använts som verktyg.
Anklagas för kuppförsök
President Recep Tayyip Erdogan har pekat ut Gülen-rörelsen som ansvarig för det misslyckade kuppförsöket i juli 2016, vilket rörelsen har avvisat. Frågan om utlämningar har blivit aktuell i samband med Sveriges Natoansökan. Begäran om att få de fyra männen utlämnade kom dock under 2019 och 2020, långt innan Sverige lämnade in sin ansökan om Natomedlemskap.
Redan i somras slog Högsta domstolen fast att det finns olika hinder för utlämning av de fyra männen. Hindren utgörs dels av att vissa av brotten som de anklagas för inte är brott enligt svensk lag,
Avtalet med Turkiet
Sverige och Finland slöt sommaren 2022 ett avtal (memorandum) med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.
Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.
Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.
Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.
Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta ”snabbt och noggrant”.
Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.