Vid regeringsskiften brukar förtroendet minska, men raset från 50 till 34 procent är det största som uppmätts efter ett valår.

– Det är kul med regeringsskiften. De stökar till det rätt mycket och saker vänds upp och ned, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledamot i Medieakademin.

Den förra regeringen hade dock själva under 34 procent i tidigare Förtroendebarometrar.

Sverige på rätt eller fel väg

Den kanske dystraste punkten i rapporten är att 48 procent av de svarande tycker att Sverige är ”på fel väg”, jämfört med förra årets siffra på 32 procent. Andelen som tycker att Sverige är ”på rätt väg” sjönk från 43 till 24 procent.

– Det brukar vara övervikt för pessimisterna i den här frågan. Vi kommer dessutom från två år av övervägande optimism i frågan, som vi bara kan se som direkt relaterad till pandemin, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men vad menas med rätt eller fel väg? Där måste folk prioritera olika frågor?

– Det kan så klart vara väldigt olika, men ekonomin och politiska beslut brukar vara två stora anledningar.

Samtidigt ökar förtroendet för hur de svarande tror att Sverige kan hantera framtida utmaningar för demokratin, folkhälsan och den militära säkerheten.

Kan rasa snabbt

Utöver regeringen är det Riksbanken och Ica som tappar mest i förtroende.

– Det här är ju institutioner som levererat dåliga nyheter för oss under året, med höjda matpriser och höjd ränta. Riksbanken har dessutom kommunicerat i 30 år att inflationsmålet är deras grej och det har inte gått särskilt bra nu, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Även sjukvården och polisen tappar i förtroende. Ökar mest gör Försäkringskassan, Liberalerna och Miljöpartiet. Både L och MP ökar dock från låga nivåer.

Vinnarna i mätningen ökar dock inte i närheten lika mycket som förlorarna rasar.

– Det ligger i förtroendets natur. Man bygger upp det sakta men det kan rasa snabbt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.